Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Internet har fÄtt en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgÀnglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svÄrt att nyttja Internet pÄ grund av lÄg tillgÀnglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgÀnglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god anvÀndarvÀnlighet Àr anvÀndbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och lÀnkar. Jag vill ocksÄ i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och lÀnkar för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra illgÀnglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit nÄgra faktorer vilka kan optimera tillgÀngligheten för dyslektiker.

Bakgrund och problem: Begreppet Corporate Social Responsibility kan delas upp iekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekter. I takt med det vÀxande klimathotet ökartrycket pÄ företag att redovisa för de miljömÀssiga aspekterna. DÄ CSR-redovisningen Àrfrivillig finns inga gÀllande lagar utan istÀllet har principer och riktlinjer ifrÄn olikaorganisationer tagits fram. Flygbranschen har pÄ senare tid hamnat i fokus förmiljödiskussionen dels genom ett ökat resande och dels genom EU: s förslag om attflygtrafiken ska ingÄ i handeln med utslÀppsrÀtter. Det hÀr leder fram tillproblemformuleringen i uppsatsen; Vad redovisar företag i flygbranschen gÀllandemiljöÄtaganden och andra miljöaspekter?Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga och analysera hur flygbranschen i Europaredovisar miljöaspekter och miljöÄtaganden.

Att faststÀlla ett korrekt armlÀngdspris kan var problematiskt. En stor orsak till det Àr avsaknad av klara riktlinjer för hur prissÀttningsmetoderna skall tillÀmpas. Valet av metod kan sÄledas vara problematiskt. Interna faktorer hos företaget sÄsom t . ex.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremÄl inom hÀlso- och sjukvÄrd. Dessa skador Àr en risk som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal utsÀtter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skÀrskador Àr direkt förenade med risk för blodburen smitta sÄsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades pÄ befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan pÄverka sjukvÄrdspersonals hantering av stickande/skÀrande föremÄl. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Utbudet av dieter och hÀlsobudskap finns idag överallt. Oavsett om syftet Àr att gÄ ner i vikt för att minska framtida hÀlsorisker eller för att optimera kosten inför en tÀvling, sÄ finns det information, rÄd och riktlinjer i överflöd. En av de senaste trenderna i USA Àr att utesluta vete i kosten.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse i varför elitidrottare, utan konstaterad födoÀmnesallergi, vÀljer bort vete ur kosten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem elitidrottare pÄ landslagsnivÄ inom tre olika sporter. Materialet tematiserades och analyserades.De intervjuade elitidrottarna ansÄg att konsumtion av vete har en negativ inverkan pÄ deras idrottsliga prestationer.

Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att genom kvalitativa undersökningar ta reda pÄ hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa anvÀndarcentrerade webbplatser. MÄlet var att ta fram en grund för huranvÀndarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund Àr tÀnkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa anvÀndarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa anvÀndarcentrerad webbdesign Àr att involvera anvÀndarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom anvÀndartester och intervjuer med representanter för mÄlgruppen. Vi harkommit fram till att graden av anvÀndbarhet spelar stor roll för hur mÄlgruppen uppfattar webbplatsen som sÄdan,men ocksÄ vilken uppfattning de fÄr om företaget bakom..

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som Àr avsedd att anvÀndas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion Àr att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjÀlp av publicerat material som kan tÀnkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken Àr att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. MÀrksprÄket HTML, CSS samt skriptsprÄken PHP och JavaScript har anvÀnts.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

Idén med att skapa en community för pensionÀrer föddes under hösten 2005 av dÄvarande generaldirektören vid Statens pensionsverk (SPV). Denne kontaktade Mittuniversitetet i Sundsvall för att skapa en lÀttan-vÀnd och syftesuppfyllande community för pensionÀrer. Min uppgift har varit att utforma denna community med fokus pÄ slutanvÀndaren. Uppgiften utgick frÄn en kravanalys som tagits fram av forskare vid Mittuniversitet. UtifrÄn kravanalysen har ett anvÀndargrÀnssnitt skapats enligt standarder för webbutveckling för dem som har ett funktionshinder.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

I spÄren av de globala klimatförÀndringarna förvÀntas vÀrmeböljor öka i bÄde frekvens och intensitet, inte bara pÄ sydliga breddgrader utan Àven pÄ de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstÄnd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer Àr av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvÄrd finns inga riktlinjer för det initiala omhÀndertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhÄlla fördjupad inblick i mÀnniskans termoreglering med fokus pÄ: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera nÀr det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som anvÀndes var litteraturstudie, vÀrmebalansberÀkning och enkÀt.

Syftet med studien Àr att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan krÀnkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs lÀn pÄverkas av LÀroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat pÄ de riktlinjer och mÄl som personalen i skolverksamheten ska rÀtta sig efter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur pÄverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Samt: Vad Àr betydelsefullt och vad skulle kunna förÀndras i arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete Àr hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen Àr att sedan lagen om att skolan kan bli skadestÄndsskyldiga, samt att lagen om att skolan mÄste upprÀtta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frÄgorna. Resultatet visar Àven att implementeringen av likabehandlingsplanen Àr en komplicerad process..

Bakgrund: Inom förskolan finns det mÄnga aktivitetersom utsÀtter bÄde barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsa utan Àven spridningen av infektioner i samhÀllet. Barn i förskola löper tvÄ till tre gÄnger högre risk för att fÄ infektioner Àn barn som inte vistas pÄ förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förÀndringar pÄ förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och förÀldrarkan minska sjukfrÄnvaron och risken förspridning av smitta.Syfte: 1) Att kartlÀgga grundlÀggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning.