Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Det har under senare Är blivit mer och mer populÀrt att bosÀtta sig i nÀrheten av vatten. FrÄn mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invÄnare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustomrÄden, det vill sÀga det omrÄde som ligger vid strandkanten och 5 km inÄt land. Detta ökar belastningen pÄ strandnÀra omrÄden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsÀttningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte Àr att sÀkerstÀlla mÀnniskors möjlighet att utnyttja allemansrÀtten, att skydda miljöerna i strandnÀra omrÄden samt att skydda vÀxter och djur i omrÄdena. NaturvÄrdsverket konstaterade i början pÄ 2000-talet brister i lagstiftningen.

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Även synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de tvÄ vÀrldskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, sÄsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska stÀllningstaganden stÀmde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade pÄ vÀstvÀrldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen pÄ beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stÀmde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i GÀvle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och mÄlet var att följa processen frÄn början till slut. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer anvÀnde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi frÄn systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, ÄterhÀmtning och riktlinjer frÄn socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen Àr vÀldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess Àr motivationen.

Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hÀlsa under lÀsÄret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkÀter undersökt vad kokerska och förskollÀrare/barnskötare anser om mÄltiderna i förskolan och om förskollÀrarna/barnskötarna kÀnner att de kan pÄverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den mÄltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga sjÀlva pÄ förskolan och mellanmÄlet var lite enformigt. En majoritet av förskollÀrarna/barnskötarna kÀnde att de kunde vara med och pÄverka mÄltidernas innehÄll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har Àven genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda pÄ vad hon utgÄr ifrÄn nÀr matsedeln för förskolan utarbetas.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Uppsatsen Àr en översÀttningssociologisk studie om översÀttningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och bestÄr av tvÄ delstudier. Den första studien Àr textbaserad och fokuserar pÄ revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översÀttningar i tre stadier frÄn franska till svenska frÄn EK. Den andra delstudien bestÄr av intervjuer med tvÄ översÀttare vid EK. Metoden till den första delstudien Àr hÀmtad frÄn Nordman (2009).

Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.

MÀnniskor som lever som papperslösa, det vill sÀga utan uppehÄllsrÀtt i Sverige, Àr en mycket utsatt grupp mÀnniskor som lever under svÄra och osÀkra förhÄllanden. Det rÄder idag en stor kunskapsbrist och osÀkerhet, bÄde pÄ socialtjÀnsten, bland papperslösa sjÀlva och Àven bland frivilligorganisationer vilka rÀttigheter de papperslösa faktiskt har och vilken hjÀlp de kan fÄ frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie, genom intervjuer med bÄde socialsekreterare och mÀnniskor som lever som papperslösa, undersökt vilka anledningar det kan finnas till att dessa tvÄ grupper sÀllan möts. Genom intervjuerna med socialsekreterarna, samt en juridisk kartlÀggning har vi Àven undersökt vilka juridiska och praktiska möjligheter respektive hinder socialtjÀnsten har att bevilja bistÄnd till papperslösa. Vi har Àven frÄgat om förÀndringar som de bÄda grupperna vill se.

Tidigare forskning finns inom omrÄdet för polisens narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrÄn polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat frÄn tidigare forskning Àr bland annat att polisen ingriper mest mot anvÀndningen av narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har ocksÄ visat sig som ett allvarligt hot, sÀrskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig Àven vara den mest brottsaktiva gruppen i samhÀllet. Det som eftersöks i denna studie Àr att fÄ en förstÄelse av beskrivningarna om polisens roll som narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjÀlp av en frÄgeguide.

UrinvÀgsinfektion Àr den vanligast förekommande vÄrdrelaterade infektionen varav urinvÀgskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvÀgskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvÀgsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hÀmmande effekt gÀllande uppkomst av urinvÀgsinfektioner.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Internet har fÄtt en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgÀnglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svÄrt att nyttja Internet pÄ grund av lÄg tillgÀnglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgÀnglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god anvÀndarvÀnlighet Àr anvÀndbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och lÀnkar. Jag vill ocksÄ i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och lÀnkar för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra illgÀnglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit nÄgra faktorer vilka kan optimera tillgÀngligheten för dyslektiker.

Bakgrund och problem: Begreppet Corporate Social Responsibility kan delas upp iekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekter. I takt med det vÀxande klimathotet ökartrycket pÄ företag att redovisa för de miljömÀssiga aspekterna. DÄ CSR-redovisningen Àrfrivillig finns inga gÀllande lagar utan istÀllet har principer och riktlinjer ifrÄn olikaorganisationer tagits fram. Flygbranschen har pÄ senare tid hamnat i fokus förmiljödiskussionen dels genom ett ökat resande och dels genom EU: s förslag om attflygtrafiken ska ingÄ i handeln med utslÀppsrÀtter. Det hÀr leder fram tillproblemformuleringen i uppsatsen; Vad redovisar företag i flygbranschen gÀllandemiljöÄtaganden och andra miljöaspekter?Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga och analysera hur flygbranschen i Europaredovisar miljöaspekter och miljöÄtaganden.