SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) Àr en medicinsk produkt bestÄende av en tunn kateter som, med hjÀlp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten lÀkemedel, nÀring, vÀtska och blodprodukter. InlÀggande av PVK Àr ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvÄrden. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns Àven internationella riktlinjer gÀllande vÄrdhygien i allmÀnhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.

Sverige har under mĂ„nga Ă„r varit ledande i e-förvaltningsarbetet och har utformat ett flertal handlingsplaner för införandet. E-förvaltningsarbetet har drabbats av svĂ„righeter och problem under Ă„ren och Ă„r 2008 startades e-förvaltningsarbetet om med en ny handlingsplan. Även denna handlingsplan har utsatts för kritik sĂ„som att det bara en vision som saknar riktlinjer hur e-förvaltningsarbetet skall realiseras. Ledande personer inom forskningsĂ€mnet anser att handlingsplanen inte Ă€r tillrĂ€cklig för att stödja och leda kommunerna i e-förvaltningsarbetet. Studien syftar till att undersöka hur handlingsplanen omvandlas till styrning och strategier i offentliga förvaltningar.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Bakgrund: CSR, det vill sÀga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har pÄ senare tid kommit att stÄ i fokus och konsumenter stÀller allt högre krav pÄ företag. Detta har lett till att fler företag vÀljer att frivilligt redovisa sociala och miljömÀssiga frÄgor i och kring sin verksamhet.Problem: Redovisning av CSR bygger pÄ frivillig information som inte regleras i svensk lag. IstÀllet finns det ett antal standarder och riktlinjer som Àr till för att vÀgleda och underlÀtta för företagen i deras hÄllbarhetsredovisning. Dessa Àr emellertid mÄnga och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen pÄ standardiserade krav skapar dÀrmed stor förvirring.Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde dÀrmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnÄ en hög kvalitet pÄ sin hÄllbarhetsredovisning och utifrÄn detta framtaga bÀsta redovisningspraxis.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts.

Denna reflexiva rapport undersöker processen att utveckla ett implementationsförslag för ett anvÀndargrÀnssnitt till ett spel som ska lÀra ut riskhantering till körskoleelever. Den reflexiva rapporten genomför ocksÄ en analys av anvÀndargrÀnssnittet och innehÄller dÀrför en kort genomgÄng av riktlinjer och grÀnssnittsprinciper frÄn mÀnniska-datorinteraktion (MDI) samt teorin om Flow. Den reflexiva rapporten avslutas med en utvÀrdering av arbetsprocessen och lÀrdomar kring arbetet. Slutsatsen som dras Àr att riktlinjer och principer frÄn MDI samt Flow inte alltid kan appliceras pÄ ett grÀnssnitt i ett sÄdant tidigt utvecklingsskede men en designer kan fortfarande fÄ mycket anvÀndbara reslutat av att göra en analys..

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Uppdraget för detta examensarbete bestÄr i att utveckla en anvÀndarcentrerad designprocess för utformning av ergonomiska arbetsplatser som följer riktlinjer för Lean. Syftet Àr att studera hur filosofier och styrningsverktyg för Lean produktion, lagkrav i Arbetsmiljölagen och övriga föreskrifter samt ergonomiriktlinjer pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan integreras i produktutvecklingsprocesser. UtgÄngspunkten för detta arbete Àr att genomföra en kvalitativ analys av VPS assessment som Àr en prototyp av en utvÀrderingsmodell för Volvo Production System (VPS), utvecklad av sakkunniga inom ergonomiomrÄdet pÄ AB Volvo. MÄlsÀttningen Àr att stödja designarbetet sÄ att riktlinjer för Lean, lagkrav i Arbetsmiljölagen och ergonomisk mÄluppfyllnad ingÄr i de typiska faserna av en designprocess; förstudie, formulering av kravspecifikation, generering och utvÀrdering av lösningar samt detaljkonstruktion. Den kvalitativa analysen som genomfördes resulterade i en integrering av aspekter frÄn VPS assessment in i en generell designprocess.

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

Informationsteknologin har mer och mer satts pÄ kartan för resurskrÀvande faktorer och dÀri dess affÀrssystem. En stÀndigt Äterkommande problematik Àr att förse anvÀndarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av vÄra syften med studien har dÀrför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnÄ en hög informationskvalitet i sina affÀrssystem för att dÀrefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan anvÀnda för att öka informationskvaliteten i affÀrssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen Àr det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet pÄolika nivÄer (informationsansvarig och anvÀndare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen sÀkerstÀlla dess arbetssÀtt. Det hÀr har gjort att vÄr problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnÄ informationskvalitet i sina affÀrssystem? För att svara pÄ frÄgan har vi skapat oss en teoretisk referensram som bestÄr utav sex huvudrubriker; information, perspektiv pÄ information, medvetenhet, informationshantering,informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Postoperativa infektioner Àr ett utbrett problem inte bara i Sverige utan Àven runt om i vÀrlden och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vÄrdrelaterade infektioner. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens insatser Àr av stor vikt nÀr vi idag har fÄtt en ökad medvetenhet om att postoperativa sÄrinfektioner kan förebyggas och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ kraven pÄ en god vÄrd.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sÄrinfektioner. Examensarbetet Àr en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudomrÄden och nio underomrÄden. De fyra huvudomrÄdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vÄrd samt bristen pÄ följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

LivförsÀkringsbranschen har Äsamkats bristande förtroende frÄn deras försÀkringstagare och samhÀllet i stort de senaste Ären. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstÄr. Anledningen till att denna problematik Àr viktig att belysa Àr att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försÀkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieÀgare. Den 1 juli 2004 infördes en lagÀndring som innebÀr att livbolagens styrelse ska faststÀlla riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats Àmnar undersöka och öka förstÄelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen Àr utformade i livbolagen för att sÀkerstÀlla att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.