Sökresultat:
3770 Uppsatser om Riktlinjer för logistik - Sida 61 av 252
ITS och Logistik : SkogsÄkeriernas behov av vÀg- och trafikinformation jÀmfört med VÀgverkets tillhandahÄllna information
Jag har i detta examensarbete analyserat behovet av vÀg- och trafikinformation i samband med skogstransporter och jÀmfört behovet med den information som VÀgverket tillhandahÄller. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av VÀgverkets ITS-sektion, den avdelning som ansvarar för VÀgverkets uppdrag att öka anvÀndningen av IT i trafiken. MÄlet med arbetet har varit att undersöka hur vÀg- och trafikinformation kan bidra till bÀttre skogstransporter och bÀttre trafik. Syftet har varit att ta reda pÄ hur en perspektivvÀxling mellan trafik och transport pÄverkar tjÀnsteutvecklingen nÀr det gÀller vÀg- och trafikinformation. De metoder jag har anvÀnt har varit kvalitativa intervjuer, litteratur- och dokumentstudier samt komponenterna problem- och mÄlanalys i metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM.
Lokalisering av emballagenedbrytning: En fallstudie vid Scania i SödertÀlje
I den hÄrda konkurrens som rÄder mÄste företag arbeta strategiskt för att minska sina kostnader och fortsÀtta vara konkurrenskraftiga. NÀr det gÀller kostnadsreduceringar inom logistik har vanligtvis inte emballagehanteringens bidrag till effektivisering av försörjningskedjan uppmÀrksammats. Det finns dock ett betydande samband mellan emballagehantering och logistikkostnader. Detta dÄ logistikkostnaderna pÄverkas bÄde direkt och indirekt av hur företag vÀljer att hantera och styra ett system för anvÀndning av emballage. Direkt pÄverkan uppkommer genom inköpskostnader och avfallshantering medan indirekt pÄverkan uppkommer genom paketering, fysisk distribution av emballage och kundkrav.
FRĂ N HĂNDELSE TILL LEX MARIAĂRENDE. EN EMPIRISK STUDIE OM BRISTER I SAMBAND MED LĂKEMEDELSHANTERING
Bakgrund: Det inkommer Ärligen över 2000 Lex Maria anmÀlningar till Socialstyrelsen frÄn hÀlso-och sjukvÄrden. En Lex Maria anmÀlan görs nÀr det föreligger risk för allvarlig skada eller sjukdom för patienten eller dÄ patienten utsatts för en vÄrdskada. LÀkemedelshantering Àr en viktig arbetsuppgift som sjuksköterskan har. Om fel intrÀffar i samband med hantering av lÀkemedel kan det innebÀra allvarliga konsekvenser för patienten. Syfte: Syftet med studien var att granska Lex Maria Àrenden som berörde lÀkemedelshantering.
Hur arbetar lÀrare med friluftsliv i Idrott & HÀlsa-undervisningen : En intervjustudie om hur idrottslÀrare kan arbeta med friluftsliv pÄ förskole-, mellanstadie- och gymnasienivÄ
LÀroplaner har lÀnge vÀglett kring skolans utlÀrning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehÄll, kunskapskrav och ungefÀrliga mÄtt kring vad som ska prioriteras inom det specifika Àmnet. De senaste upplagorna av lÀroplanerna för sÄvÀl förskolan och mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhÄllande till tidigare lÀroplaner. Skolverket önskar dÀrmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan pÄ barns utveckling, koncentrationsförmÄga och vÀlbefinnande.
SolhÀlsa : sjuksko?terskans profylaktiska arbete mot solskador
SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.
N?r kylan smyger sig p?: anestesisjuksk?terskans agerande f?r att f?rebygga och behandla hypotermi intraoperativt
Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.
AnvÀndande av enkla eller dubbla handskar inom operationssjukvÄrd
Bakgrund: I litteraturen finns evidens att anvÀnda dubbla lager av operationshandskar vid all kirurgi för att förebygga smittspridning mellan patient och personal samt för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. Operationshandskar kan ha olika tjocklek och taktil kÀnsla beroende pÄ latex eller latexfritt material. Trots att evidens finns att anvÀnda dubbla lager operationshandskar förekommer variation i anvÀndandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om operationssjuksköterskor och kirurger vÀljer enkla eller dubbla handskar vid operationer, samt hur de motiverar sitt val.Metod: Operationssjuksköterskor och kirurger frÄn tvÄ operationsavdelningar i Mellansverige undersöktes i en tvÀrsnittsdesign med intervjustödda enkÀter. Flera deltagare intervjuades flera gÄnger.Resultat: Totalt inkluderades 66 deltagare i studien och 137 intervjuer genomfördes. NÀstan hÀlften av deltagarna motiverade sitt val av handskar med rutin eller vana.
Arbetsbeskrivning för ett effektivare flöde : ?Utveckling av kommunikation och arbetsprocesser pÄ Holmen Paper, Hallsta Pappersbruk
Detta examensarbete har utförts Ät Holmen Paper som Àr ett bolag inom Holmen AB koncernen. Studien har utförts pÄ pappersbruket i Hallstavik (Hallsta) och syftar till att utveckla arbetsprocesser och hjÀlpmedel för kommunikation. Inom detta examensarbete studeras arbetsprocessen i maskinerna dÀr pappret rullas till kundspecifika order (rullmaskin) och maskinerna dÀr de pappersrullar som krÀver omrullning hamnar (omrullningsmaskin). Omrullningsmaskinen arbetar med att hantera rullar som blivit defekta, rullar som blivit över frÄn rullmaskin eller rullar som tagits upp frÄn lagret och ska anvÀndas för att komplettera en order. Ett bÀttre flöde av kommunikation och information mellan de tvÄ maskinerna möjliggör ett arbete som skulle gynna bÄde slutkunden och Hallsta Pappersbruk.
Rutiner för uppföljning av lÀkemedelsbehandlingar hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS -Sjuksköterskans erfarenheter
SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssÀkring, lÀkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar pÄ sjuksköterskan gÀllande uppföljning av patienters lÀkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall Àven samverka med andra aktörer i vÄrdkedjan och strÀva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssÀkra vÄrden.Syfte: UtifrÄn sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av lÀkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella vÀlfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma pÄ LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhÀmtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bÀttre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas lÀkemedelsbehandlingar.
Organisation i förÀndring Bolognaprocessen inom Göteborgs universitet
FörÀndringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. FörÀndringsprocessen visar prov pÄ att ha att ha varit relativt oreglerad, men ÀndÄ lÀmplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner pÄ en verkstÀllande nivÄ vilket visar indikationer pÄ att ha stÀllt den förvÀntade förÀndringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det Àr svÄrt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförÀndringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..
Arbetsledarens uppfattning om inhyrd personal respektive fast anstÀllda : Skillnader och likheter i arbetsförhÄllanden och relationen till arbetsledaren
Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anstÀller arbetstagare som dÀrefter hyrs ut till kundföretag som strÀvar efter högre flexibilitet i schemalÀggningen av arbete. Finns det ingen efterfrÄgan av arbete blir dessa anstÀllda utan sysselsÀttning trots att de har anstÀllning i ett bemanningsföretag. Syftet Àr att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anstÀllda vad gÀller arbetsförhÄllanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen Àr utförd som en flerfallsstudie byggd pÄ intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.
KL-trÀ och limtrÀ : hur rÄvarans kvalité tas tillvara i den fÀrdiga produkten
Detta Àr en studie som behandlar hur vÀl kvalitén i trÀdet tas tillvara för sortimenten limtrÀ och KL-trÀ. LimtrÀ bestÄr av ett antal lameller som limmas samman med fibrerna i lÀngdriktningen medan KL-trÀ Àr en krysslimmad skiva som bestÄr av en mÀngd sammansatta lameller. TrÀ Àr ett heterogent material som har skilda egenskaper beroende pÄ var och hur det vÀxt. Genom att sÀtta samman heterogena trÀlameller vill man skapa en homogenare produkt. Eftersom att produkterna anvÀnds inom olika omrÄden kan man tÀnka sig att det gÄr att optimera anvÀndandet av rÄvaran till respektive produkt.
Lokalisering av terminal : En fallstudie pÄ ProfilGruppen AB i à seda
Bakgrund: Företag söker att minimera sina transportkostnader. Ett sĂ€tt att uppnĂ„ detta Ă€r genom att lokalisera sitt lager dĂ€r transportarbetet minimeras. Uppsatsens fallföretag ProfilGruppen AB har en tredjepartslogistiker, Ă
GL Logistik, vars lager har fungerat som ProfilGruppens huvudsakliga lager och omlastningspunkt i över 30 Är. Lagret har legat pÄ samma plats under hela denna period och det Àr dÀrför intressant att undersöka huruvida en lÀmpligare lokalisering Àr möjlig eller ej.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att berÀkna lokaliseringen av en terminal enligt tyngdpunktsmetoden. Syftet Àr Àven att utifrÄn denna lokalisering ta hÀnsyn till andra faktorer för att kunna argumentera för en teoretiskt vÀlgrundad lokalisering samtidigt som hÀnsyn tas till praktiska omstÀndigheter.Metod: Denna uppsats Àr en fallstudie pÄ ProfilGruppen AB.
Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap : ? En studie av lÀrande och förvÀntade behÄllningar i samband med en ledarskapsutbildning
Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.
MotstÄnd under implementeringsprocessen av automatlager : En fallstudie av IKEAs implementering av automatlager
Företag Ă€r idag verksamma i en global vĂ€rld dĂ€r teknikens snabba utveckling och kundernas alltmer differentierade behov sĂ€tter sin prĂ€gel pĂ„ det rĂ„dande dynamiska konkurrensklimatet. För att svara mot den dynamiska marknaden anvĂ€nder sig företag av olika strategier. Strategi kan definieras som ett medvetet sökande efter handlingsplan som utvecklar och förstĂ€rker företagets konkurrensfördelar. MĂ„nga företag vĂ€ljer idag att investera i automatlager för att sĂ€kerstĂ€lla sina konkurrensfördelar.Syftet Ă€r att beskriva implementeringsprocessen av ett nytt automatlager pĂ„ IKEA Industry med fokus pĂ„ att identifiera motstĂ„ndet som kan uppstĂ„ bland medarbetarna i de olika faserna samt hur motstĂ„ndet kan hanteras under projektets olika faser.Studien Ă€r en fallstudie som genomförts pĂ„ IKEA Industry fabrik i Ălmhult, ett företag verksamma inom möbelindustrin. Den största delen av datainsamlingen Ă€r hĂ€mtad ifrĂ„n intervjuer dĂ€r respondenterna identifierades utifrĂ„n ett snöbollsurval.