Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

The aim of this thesis is to analyze how small and medium-sized management consulting firms in Sweden work with human resource management during digital transformation. By interviewing companies, this study explores their approach to attracting, recruiting, and developing competence. The results showed that management consulting firms have good access to candidates, made possible by having a strong corporate culture and attractive working conditions - Crucial parts for attracting talent. Social media and networking are frequently used for marketing and attracting interesting candidates. Digital tools and social media showed to be useful during the recruitment process, but personal contacts and networking still play a central role.

Purpose: The Swedish correctional service is on the brink of its biggest expansion in history, due to political investments related to battling a rise in gang related criminality. The purpose of this thesis is to exam and understand the strategic competence supply work from an employer perspective and investigate the elements included in the Swedish correctional service competence supply form a regional perspective. The study specifically focus on what strategies the Swedish correctional service employ to attract, recruit, develop and retain workforce. Theory: The theoretical framework of the study includes among others, a model divided into three different phases (within, in and out) within competence supply, the demand-control-support model, push and pull factors, as well as the two-factor theory. Method: This study has a qualitative approach with semi structured interview as its specific method. A total of seven interviews were conducted with personnel within the swedish correctional service. Results: The main challenges are related to recruitment, staff retention, support of managers, and the fact that many correctional officers do not have time to complete their training before leaving. The latter is particularly significant are of concern.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Politikerna i kommunen Àr de som har ansvaret för hur Àldre- och handikappomsorgen ser ut. Det Àr politikerna tillsammans med tjÀnstemÀnnen som tar fram riktlinjer och rutiner som handlÀggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir Äsidosatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handlÀggares bedömning. Hypotesen Àr att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer Àn bistÄndshandlÀggarna. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning bland 50 handlÀggare inom Àldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, VÀsterbotten, VÀsternorrland och JÀmtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handlÀggarna, och handlÀggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden Àr dock liten. .

Audionomprogrammet.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Flertalet av de besökande pÄ akutmottagningarna i Sverige Àr 65 Är och Àldre. Patientgruppen Àldre som vÄrdas pÄ akutmottagningarna har ett komplext vÄrdbehov vilket förutsÀtter ett kunskapsbaserat och professionellt omhÀndertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet till denna patientgrupp Àr dÀrför pÄtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gÀllande omvÄrdnad av Àldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.