Syftet med mitt arbete var att utveckla andraspråkselevers förmåga att förstå det underförstådda i skönlitterära texter. Mina frågeställningar var hur andraspråkselever fyller tomrummen i litterära texter och på vilket sätt riktad loggskrivning med fokus på litterära tomrum kan bidra till att fördjupa andraspråkselevers språkliga medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning där jag granskade min egen undervisning för att nå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Resultatet från undersökningen gällande elevernas förmåga att förstå det underförstådda visade att den går att utveckla i skiftande grad beroende på elevernas olika förutsättningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterära tomrummen på olika sätt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan några kunde läsa det underförstådda på egen hand medan ytterligare andra behövde hjälp för att klara av det.

Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att många skolor och förskolor har allvarliga brister med luftkvalitet och nedskräpning. Vöfab, som är ett förvaltningsföretag för Växjö kommun, vill utreda situationen på deras förskolor. Med hjälp av enkäter som lämnas ut till personal på 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjälpa till att få en överblick över personalens åsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat.Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig på inomhusklimatets temperatur, buller och luftkvalitet. Men även andra faktorer så som belysningens inverkan har undersökts.

Bakgrund: Osteoradionekros är en komplikation till strålbehandling mot huvud-hals-cancer. Personer som drabbasbehandlasiblandmed käkbensrekonstruktion.Mycket lite är känt om hur dessa personer hanterar sin situation.Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om vilka strategier som personer som genomgått käkbensrekonstruktionefter komplikation till cancerbehandling, använder för att hantera sin situation.Metod: Klassisk grounded theory användes vid analysen av 11 kvalitativa intervjuer, som utfördes medöppna frågorutifrån en temaguide.Konsekutivt och teoretiskt urval användes tills saturation uppnåddes.Syftet med metoden är att förutsäga och förklara det studerade fenomenet.Resultat:I analysen framkom kärnkategorin ?att orka bära sitt öde?.Personer som genomgått en käkbensrekonstruktion p.g.a. osteoradionekros använder huvudsakligen fyra strategier för att hantera sin situation. De tar de chanser de får;börjar om på nytt genom att ta en dag i sänder; skaffar sig ett nytt perspektiv på livet;och söker stöd hos andra i alla tillgängliga sfärer.Konklusion/Implikation:Ett ökat stöd behövs riktat till denna grupp av patienter.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som idag mer och mer kommit att betraktas som det samhällsproblem det är. I och med att det kommit att ses som ett samhällsproblem har det också lett till att insatser skapats från samhällets sida. Vi har i detta arbete valt att undersöka vilka insatser som finns mot mäns våld mot kvinnor i nära relationer och vad de syftar till. Speciellt fokus har vi riktat mot de insatser som kriscentrum för våldsutsatta kvinnor har, samt de insatser som kriscentrum för män har. Att vi valt att rikta fokus på just dessa två verksamheter beror på att vi sedan innan haft viss kännedom om kriscentrum för kvinnor.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Mitt arbete syftar till att åskådliggöra de genusföreställningar som skapas av vårt samhälle kring sättet vi lever och verkar på. Mitt fokus ligger på tjejer som tränar eller verkar inom kampsport, deras uppfattning av sig själva som kvinnliga utövare samt deras tolkning av samhällets syn på dem. Studien är kvalitativ och baseras på teoretisk forskning kring genus, kön, idrott och idrottshistoria. Till detta har jag valt att addera tolv intervjuer med personer som faller inom ramen av mitt urval, det vill säga personer som under en längre tid varit med och verkat för kampsporten. Då jag har riktat in mig på fyra olika kampsporter och för att få en bra bredd, har jag valt att intervjua en kille och två tjejer från varje sport.                      Resultatet redovisas i löpande text och är baserad på frågeställningen i den ordning de kommer.

Är TV-reklamen anpassade till programmens målgrupp som sänds under bästa sändningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen när de sänder reklam?Det är just denna frågeställning som ligger till grund för denna uppsats.Utgångspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren får sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sätts in oberoende av vilket kön, ålder, intressen som tittaren har.Vårt primära syfte är att se om reklamen är anpassad till programmens målgrupp.Det sekundära syftet är att vi vill kunna särskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna på reklamen som sänds och i vilken mängd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sändningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag när bästa sändningstid var (Kl 19-22).Något som samtliga kanaler eftersträvar är att reklamen når rätt målgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid är fallet hos våra tre kanaler som vi undersökt.För att få bästa effektivitet av reklamfilmerna så strävar kanalerna med att få högatittarsiffror bland åldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 år. Vad kanalerna inte vill äratt ha höga siffror bland de äldre målgrupperna 60+ eftersom den publiken inte är lika anträffbar och är lojala i större utsträckning mot de varumärkena de vuxit upp med eller använt under en längre tid.I vår slutsats ser vi att reklamen inte är målgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program är riktat mot kvinnor så visas det ävenreklamfilmer riktade mot män, men även en del reklamfilmer som är riktade till båda könen..

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts.

SammanfattningDe flesta kommunala arbetsplatser strävar idag efter att skapa jämlika arbetsplatser där grupper som tidigare inte fanns representerade blir integrerade. Officiell statistik ger en fingervisning om att det finns mycket arbete kvar att göra, både på nationell nivå och inom Borås Stad för att nå en större jämlikhet. Vid nyrekryteringar ges organisationer en chans att förändra sin struktur, och även om det är en stor utmaning att se över rekryteringsprocessenskravprofiler och urvalsfaktorer, vilka ofta styrs av vanor, tradition och kultur, är det här man måste påbörja arbetet mot jämlikhet.Syftet med denna uppsats är att belysa rekryteringsprocessen inom kommunal sektor med fokus på upplevda förutsättningar och hinder för jämlikhetsarbetet i denna process utifrån ett rekryteringsperspektiv.För att besvara vårt syfte har vi valt att använt oss av en kvalitativ ansats medsemistrukturerade intervjuer som grund för att få ett kvalitativt djup men ändå ha kvar viss struktur på intervjuerna.De slutsatser som vi presenterar i vår uppsats är flera men bl.a. att den existerande normen i samhället inom offentlig sektor där yrken på lägre positioner är kvinnodominerade och harlåg status. Detta utgör ett grundläggande hinder för att kunna bedriva en rekrytering ur ett jämlikhetsperspektiv.

En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka de eventuella fördelar styrketräning med yttre belastning kan ge kvinnliga truppgymnaster på juniornivå. Frågeställningar: Vilken effekt på explosivitet i nedre extremitet har sex veckors powerträning med yttre belastning på truppgymnaster? Skiljer resultaten sig från de som uppnås vid traditionell gymnastisk styrketräning?Metod: Två lag som representerar Sverige-eliten på damsidan i juniorklassen delades in i test- (n=7) och kontrollgrupp (n=8). Testgruppen genomförde under sex veckor ett specialdesignat träningsprogram riktat mot power medan kontrollgruppen genomförde traditionell gymnastisk styrketräning. För- och eftertester genomfördes för att utvärdera effekterna av programmen.