Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning.

Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa. MetodStudiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod.

I skolsköterskans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök till eleverna. Där ingår ett hälsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, längd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Längd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsättningar. En avvikande tillväxtkurva kan påvisa förekomst av ohälsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktär. Skolsköterskan gör den primära bedömningen av tillväxtkurvan och en felaktig bedömning kan få konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna åtgärder.

Denna uppsats behandlar hur ett företag som agerar på en föränderlig marknad skall kunna behålla eller öka sin marknadsandel. Detta då företaget ej kan erbjuda ett bra marknadspris. I denna speciella situation befinner sig Svenska Spel och undersökningen är därför riktad motdetta företag.Det finns tidigare forskning, främst olika fallstudier, om Svenska Spel. Även har forskning berört vilken marknad som anses vara det mest effektiva ur en samhällsekonomisk vinkel. Att ställa Svenska Spel mot den konkurrens som uppstått finns det mindre forskning om.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

Slöjden är ett ämne och har varit så sedan 80- talet i skolans läroplaner, men fortfarande väljer eleven slöjdart inför termin eller år fast slöjd är ett ämne. Slöjden är också en plats där väldigt många val görs från dels läraren men också från elevens sida. Hur lärarna reflekterar över de olika valen och vilka valmöjligheter, lärarna och eleverna faktiskt har, kan vara intressant att undersöka. Det nordiska slöjdperspektivet när det gäller val kan också vara av intresse. Skiljer sig Sverige från de övriga nordiska länderna eller inte när det gäller val i slöjden? Undersök-ningen speglar både behöriga lärare och obehöriga lärares reflektioner av deras val och val-möjligheter.

Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska näringslivet i ordentligt stormväder efter ett antal uppmärksammade bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för näringslivet från allmänheten påbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup från de åren kan man utläsa att ersättningarna till ledningen var den enskilda faktor som påverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie på huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förändring av ersättningarna till ledningen.

SAMMANFATTNINGVi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) är kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vårt intresse har riktats mot BI:s strävan för förändring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat på hur argumentationen kring denna strävan förstärks respektive försvagas genom det sätt texten i de valda dokumenten är uppbyggd.Metod:Vi har använt diskursanalys som angreppssätt med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi använt de två första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjälp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat på i vilken kontext texten är producerad och kan förstås.

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.