Denna komparativa studie gick ut på att undersöka vilket stöd som tre skolor kan ge till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien gjordes genom att med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjua rektor och speciallärare på tre skolor och sedan sammanställa resultatet för att kunna göra en jämförelse mellan dem. Resultatet visade att det fanns en del skillnader mellan skolorna men även inom skolorna fanns det meningsskiljaktigheter. Vad dessa skillnader beror på var svårare att se men jag har gjort antaganden som grundar sig på till exempel elevsammansättningen, föräldrainflytande och skolans arbetssätt..

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

ABSTRAKTIntroduktionAtt vårda en närstående med demenssjukdom är vanligen psykiskt och fysiskt ansträngande och uppfattas ofta stressframkallande, samt emotionellt belastande. Forskning visar att även om anhörigvårdandet upp-fattas svårt inom flera områden innehåller det samtidigt positiva aspekter som kan underlätta vårdandet, stärka hälsan och bidra till att vårdandet känns meningsfullt och tillfredsställande.SyfteSyftet med studien är att beskriva anhörigvårdares uppfattningar av vårdandets påverkan på den egna häl-san/ohälsan, samt olika faktorer som påverkar vårdandet av en närstående med demenssjukdom.MetodStudien är kvalitativ med fenomenografisk och induktiv ansats där datainsamlingen sker via intervjuer, vilka analyseras med hjälp av kvalitativ fenomenografisk innehållsanalys. Metoden har prövats i en pilot-studie där två anhörigvårdare intervjuades. Vid en fullskalig studie planeras att 8-10 anhörigvårdare inter-vjuas.ResultatAnalysen av pilotstudien resulterade i ettt övergripande tema: Förändrad Livssituation, 3 domäner: Hälso-främjande aspekter, Upplevelse av ohälsa och Stödjande insatser, samt 24 variationer av uppfattningar. Temat återspeglar vårdandets påverkan på den anhöriges livssituation och hälsa, domänerna vad som på-verkats, medan variationerna av uppfattningar beskriver hur de påverkats.DiskussionResultatet visar på faktorer som kan vara hälsofrämjande, bidra till ohälsa, samt stödjande insatser som kan underlätta och främja välbefinnandet i vårdandet.

Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen.Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen.

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna.

AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås.

Att ta körkort och skaffa bil är en självklarhet för många människor. För funktionshindrade kan körkort och bil bidra till ökad mobilitet och självständighet i vardagen. Arbetsterapeuten kan då hjälpa till med körkorts- och bilanpassningsfrågor då detta kan vara en besvärlig process för funktionshindrade. Syftet med studien var att, med stöd av den arbetsterapeutiska arbetsprocessen, undersöka hur arbetsterapeuter arbetar med unga funktionshindrade som vill ta körkort och skaffa bil. I studien deltog två arbetsterapeuter som fortlöpande arbetade med körkort- och bilanpassningsfrågor i en verksamhet som enbart sysslar med den typen av frågor.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

Renkavle har under lång tid varit ett stort problem för lantbrukare i stora delar av norra Europa och har etablerat sig på större arealer även i Sverige. Genom sin bio-logi är renkavle mycket väl anpassad till odling av höstsådd spannmål, speciellt i kombination med reducerad jordbearbetning. Det finns en ökande trend av både höstsådd spannmål och reducerad jordbearbetning som talar för att problemen med renkavle kommer att öka framöver. Även den pågående klimatförändringen mot ett varmare klimat i Sverige förbättrar förutsättningarna för att renkavle ska etablera sig längre norrut. Renkavle är ett ogräs som kräver en mycket hög grad av kontroll för att inte öka kommande år eftersom fröproduktionen hos renkavle kan vara mycket stor.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..