Sök:

Sökresultat:

629 Uppsatser om Riksskogstaxeringens permanenta ytor - Sida 6 av 42

Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbättra förutsättningarna för jordbruk. Det har dock medfört att växter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet påskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. Tätbebyggda områden bidrar också till ökade flöden eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar när tätorterna expanderar eller förtätas. Hårdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Vad gör en bra park bra? : och hur gör man den bättre?

This our bachelor thesis of 15 p ECTS. Our subject is What makes a good park? ? And how to make it better. The purpose of our bachelor thesis is to provide an overall direction for instrinsic qualities, resource (areas and materials) maintenance, visitor use, visitor experience and a basic foundation for decision-making for the maintenance and enhancement of the parks in Danderyd municipality.

Bostäder i kvarteret Tjället

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

Momentum : att utmana basens roll i en ensemble

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Tillfälliga markbehov vid byggande av järnväg: förutsättningarna för ett mer enhetligt markåtkomstförfarande vid genomförande av järnvägsplan

Regelverket kring byggandet av järnväg är utformat så att det krävs två olika markåtkomstprocesser beroende på om det handlar om tillfälliga eller permanenta behov. Markbehov för den i tiden bestående järnvägsfastigheten med tillhörande servitutsupplåtelser hanteras i lantmäteriförrättning genom fastighetsreglering. Tillfälliga behov av mark under tiden för byggandet av järnvägen löses i stället, om inte en frivillig överenskommelse kan nås, genom beslut av länsstyrelse om nyttjanderätt. Följderna av detta blir att markåtkomstfrågorna hanteras i två olika processer där handläggning, ersättningsfrågor, överklagan skiljer sig åt beroende på typ av markupplåtelse. Syftet med detta examensarbete är att utreda förutsättningarna för ett mer enhetligt markåtkomstförfarande vid genomförande av järnvägsplan.

Perenners värde i stadsmiljö

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

YTKARAKTERISERING AV CYLINDERFODER I FÖRBRÄNNINGSMOTORER

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion.

Dans som utställningsobjekt : Upplevelser och erfarenheter av tid och rörele i Dansmuseets permanenta utställning

This essay concerns dance as an exhibition object by examining the permanent exhibition at The Museum of Dance in Stockholm, Dansmuseet. Due to its dependence on the temporality and movement of the lived body, dance does not easily lend itself to being exhibited in a traditional exhibition display; and since the live dance performance itself is ostensibly absent at the exhibition display, other means of representation must be relied upon in order to evoke the exhibition visitors? experiences of time and movement as well as the feeling of dance. Starting from a phenomenological first-person perspective, as an exhibition visitor, I present three ways in which such experiences may come about. The cross-section of the experience evoked and the means that trigger them are intermedial, spatial, and performative taking their departure in the visitor?s pre-understanding of dance..

I de svagas tjänst volym 1 : En studie i djurskyddsengagemang

I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det djurskyddare gör i sin strävan efter en djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka djurhem ger man de illa medfarna djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och djursmitta.

Hur ser vi på, och planerar vi för, kyrkogården som offentligt rum?

Våra svenska städer förtätas i allt snabbare takt och centralt belägen mark blir allt viktigare att ta tillvara. Kyrkogårdar utgör i många städer centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte är självklar. Samtidigt går det mode i gravskick och detta har lett till att många av våra kyrkogårdar, som ursprungligen anlades i en tid då kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktär. Hur ser kyrkogårdsförvaltning, länsstyrelse och kommunala planerare på denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frågan om kyrkogårdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fått fungera som exempel på hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogårdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö, Länsstyrelsen samt Malmö Stad målas en bild av kyrkogårdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogårdens kulturhistoriska värde visserligen är viktigt men att utvecklingen på området inte har kunnat hålla jämna steg med det moderna samhällets, och i synnerhet då stadens, framväxt.

ICC - ett svar på anarki (En deskriptiv analys av den internationella brottmålsdomstolen)

Vid invigningscermonin till den internationella brottmålsdomstolen, ICC, lovordades den av FN:s Generalsekreterare, trots att den är uppbyggd på en multilateral traktat och inte är en FN-inrättning. Enligt vår mening, finns det dock faktorer som påverkar ICC:s möjlighet att verka som en effektiv och oberoende domstol. I Romstadgan regleras relativt komplicerade jurisdiktionsgrunder för ICC, vilket beror på att stadgan är frukten av otaliga kompromisser stater emellan. Vidare regleras ett förhållande mellan ICC och FN:s Säkerhetsråd. Förhållandet kan beskrivas som att Säkerhetsrådet är en hegemon i förhållande till ICC.

Konstgräs, varför då?

Konstgräs används allt mer som markbeläggning inom sportytor och runt om i samhället som på lekytor, sportytor och i trafikmiljön. Konstgräs lades för första gången så tidigt som 1966 i en inomhusarena i Houston, Texas. Sedan dess har konstgräset förändrats och förbättrats så att det i dag är godkänt att spela elitfotboll på konstgräsplaner. Fördelarna med konstgräs är många, bland annat är det ett tåligt och lättskött material som tål att vistas på året runt, dygnet runt. Sportytor med konstgräs ökar antalet användartimmar samt att lekytor blir mer attraktiva i sitt uttryck.

Livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20000-25000 personer som genomgått en tarmstomioperation, varav 1/3 är permanenta och 2/3 är tillfälliga lösningar. Att leva med en kirurgiskt konstgjord öppning på magen, det vill säga en tarstomi för att tömma avföringen, kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskruva livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade nio vetenskapligt granskade artiklar.

Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen

Den nya Stockholmsoperan är placerad längst ut på Stadsgårdskajen, i blickfånget för både Stockholms inlopp och stadskärna. Byggnaden klättrar uppför Fåfängan med sitt snirklande system av terrasser och ramper, och förbinder därmed vattnet och kajpromenaden med berget, leder upp och över det till Folkungagatan. Rörelsen fortsätter inuti operan i byggnadens egen topografi, med entréer och utblickar åt olika håll och på flera nivåer. Till dessa ansluter publika ytor som restauranger och utställningar, som är öppna för fler än bara operabesökaren..

Dagvattenhantering på Arenastaden i Växjö

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhändertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna på Arenastaden i Växjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men även alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten.Förändringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbättrad kommunikation och större användande av mer genomsläppliga ytor..

<- Föregående sida 6 Nästa sida ->