I nordvästra Uppsala ligger stadsdelen Librobäck. Stadsdelen håller på att omvandlas från ett industriområde till ett område med mycket bostäder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krävs också att områdets grönområden utvecklas. Med anledning av detta görs här ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet går ut på att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur området skall kunna utvecklas med hänsyn till platsens förutsättningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delområden framkom vilka ytor som lämpas särskilt bra för att bli vistelseytor när platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktärer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa.

Växt-och materialval för en grav kanske vid första anblick inte ses som ett stort beslut ur miljösynpunkt, men sett ur ett större perspektiv kan det komma att handla om väldigt stora ytor. Idag utgörs en stor del av gravplanteringar av ettårigt växtmaterial som byts ut tre gånger per säsong. Om man istället skulle använda dessa ytor för att plantera flerårigt växtmaterial som kan stå under 10 års tid så skulle det innebära en minskad miljöpåverkan.Detta examensarbete utgör en del i ett projekt som bedrivs inom SLUs Movium Partnerskap och behandlar miljöaspekter på kyrkogårdsverksamhet. Syftet med arbetet är att belysa vilka möjligheter det finns att använda ett flerårigt växtmaterial på graven. Växtvalet har huvudfokus på perenner som uppfyller kriterierna långlivat växtmaterial, lågt skötselbehov och estetiska kvalitéer under hela året.I arbetet redovisas den litteraturstudie och den platsanalys som gjordes för att få en grundförståelse om vilka förutsättningar som finns på kyrkogården och för gestaltningen av gravplatsen.

Kinetiken för nitrering av en järn-kromlegering med en gasblandning av ammoniak och vätgas har studerats vid temperaturer mellan 500°C och 600°C. För ett gasatomiserat pulver (Fe-7%Cr) har inverkan av syrepotential (H2O/ H2) och olika förbehandlingar (förreduktion och förnitrering) studerats med hjälp av en termogravimetrisk metod. Dessutom har laserablering som förbehandlingsmetod för nitrering av solida ytor studerats med hjälp av GD-OES-analys (Glow Discharge Optical Emission Spectrometry). Resultaten har diskuterats och tolkats med avseende på faktorer som kan påverka ytreaktionens hastighet, kärnbildningsförhållanden samt diffusionsvillkor. Syrepotentialen har visats påverka nitreringshastigheten via komplicerade samband mellan syrepotentialens storlek, kvävehalt i materialet och nitreringstemperatur.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida utdelningar..

Denna studie är en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivågruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbättra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivågruppering bör göras i enstaka ämnen eller vid enstaka tillfällen och inte i permanenta klasser, vidare att det är svårt att dra tydliga slutsatser om effekterna på elevers resultat. Forskningen jag sett till är svår att jämföra då de är genomförda på olika sättt och just effekterna av nivågruppering är svåra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivågrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivågrupperingen är en odemokratisk indelning..

I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder beräknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjägare, delvis för sin fina päls, men också för att använda ben och tänder till medicin. Människans utbredning leder till mindre områden för snöleoparden att hitta byten på, samt att den dödas i vedergällning om den skulle anfalla boskapsdjur.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag. Den primära uppgiften har varit att presentera åtgärder med syfte att förbättra storskaliga miljonprogramsområden. Uppsatsen behandlar enbart den fysiska miljön i miljonprogrammets storskaliga bostadsområden.

Ett operahus på Stadsgårdskajen, väster om Fåfängan. Placeringen är vald för att försöka ta tillvara på många av platsens kvalitéer och koppla byggnaden både till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelräta relation till varandra där den lilla scenen lägger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vänder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjälp av de utkragande salongerna som. Klädda i ett stålnät av zink uppfattas de som slutna från utsidan medan man från insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Idag sker det förtätningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hårdgjorda ytor inom dessa områden. Det är även ett växande fenomen inom villaområden att anlägga hårdgjorda ytor med ogenomsläppliga fogar på tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet från de hårdgjorda ytorna vägen och blir det några negativa följder av detta? Gräsarmering på villagator är ett kandidatarbete som är en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det är möjligt att anlägga gräsarmering inom ett villaområde med en begränsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom området av dagvattenhantering inom villaområden eller vägar med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i våra samhällen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att drivningsgator, grindhål, ytor kring vattentråg och andra högt belastade ytor blir söndertrampade under betessäsongen. Detta kan bidra till problem som sänkt djurhälsa, försämrad mjölkkvalité och dåligt fungerande kotrafik. De söndertrampade ytorna är även känsligare för jorderosion och näringsläckage. För att undvika denna typ av problem kan markstabiliserande material anläggas på dessa ytor. Detta examensarbete är en del av projektet Kamp mot tramp, ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas.

Bakgrund: Total laryngektomi medför förändringar i livssituationen, både tillfälliga och permanenta. Den nya livssituationen kan bli omskakande och risken för negativ påverkan på livskvaliteten är stor. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa vilka faktorer som påverkar livskvalitet hos personer som laryngektomeras på grund av huvudhalscancer.Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes. 15 artiklar analyserades och sorterades in i Huvudkategorier och Subkategorier.Resultat: Faktorer som påverkade livskvalitet var fysiska faktorer, nutritionsrelaterade faktorer, kommunikationsmetoder, kommunikationsförmåga, ekonomi, sociala faktorer, depression och information. Slutsat: Livskvaliteten påverkas efter total laryngektomi.