SammanfattningSyfte och frÄgestÀllning: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt idrottslÀrare som arbetar pÄ fristÄende gymnasieskolor vilka saknar tillgÄng till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö pÄverkas. Syftet bröts ner till tre frÄgestÀllningar: Finns det nÄgot eller nÄgra moment eller kursmÄl i undervisningen som idrottslÀrarna upplever gynnas eller missgynnas pÄ grund av begrÀnsad lokal- och materialtillgÄng? PÄ vilket sÀtt anser idrottslÀrarna att lokal- och materialtillgÄngen pÄverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever idrottslÀrarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal pÄverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslÀrare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lÀrarna skulle arbeta pÄ en fristÄende gymnasieskola i StockholmsomrÄdet samt sakna tillgÄng till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre mÀn med 3, 5 och 8 Ärs erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 Ärs erfarenhet av arbete i skolan.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Sverige Àr ett land rikt pÄ natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att fÄ uppleva Sveriges natur kan vara svÄra för en person med nedsatt rörelseförmÄga om naturen inte blir tillgÀnglighetsanpassad. Av Sveriges invÄnare över 16 Är har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmÄga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vÄrt land. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgÀnglighetsanpassa i skyddade naturomrÄden för rörelsehindrade. MÄlet Àr att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anlÀggning och skötsel av dessa platser.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

SammanfattningMÀnniskans levnadsmiljöer Àr i stÀndig förÀndring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta Àr en utveckling som innebÀr att ?gröna? miljöer i form av trÀdgÄrdar, parker och andra ?gröna? element skapade av mÀnniskan mÄste ha grunder som styrker deras bevarande. Det Àr anlÀggningar som har en historik bakom sig och dÀrtill anvÀnds av mÀnniskor.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

Primus Àr ett företag som tillverkar och distribuerar produkter avsedda för friluftsliv och i deras produktsortiment ingÄr framför allt produkter som anvÀnds till att vÀrma, lysa och koka. De tillverkar olika typer av portabla kök, tÀlt, pannlampor, termosar med mera. I det hÀr arbetet gjordes en produktutveckling av ett av Primus kök, Eta-Express. Eta-Express Àr ett relativt litet kök som Àr avsett att anvÀndas av en till tvÄ personer och det Àr Àven en del av en serie som heter just Eta-serien. MÄlgruppen som produkten avser Àr bred, köket ska tilltala i stort sett alla vuxna med nÄgon form av friluftsintresse.

Denna uppsats utgĂ„r frĂ„n författarens intresse för en hĂ„llbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgrĂ€nsats till skogslandskapet, dĂ„ detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet Ă€r att jag som författare bĂ€ttre ska förstĂ„ vad som Ă€r skogens vĂ€rden och funktioner och hur en mĂ„ngfunktionell skog kan uppnĂ„s i led mot en hĂ„llbar utveckling. MĂ„let har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets vĂ€rden, metoder för mĂ„ngbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av bĂ„de mĂ€nniskor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmĂ€ltning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande pĂ„verkan pĂ„ skogen, som dock skiljde sig Ă„t betydligt mellan olika delar av landet.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.

SAMMANFATTNING VÄrt examensarbete Àr en studie av tvÄ öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i MellanskÀrgÄrden utanför VÀstervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingÄr i en glesbygdsskÀrgÄrd som under de senaste decennierna drabbats hÄrt av avfolkning. De övergripande problemen pÄ öarna Àr bristen pÄ bostÀder, avsaknaden av nÀringar samt bristande kommunikationer. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr; hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna pÄ Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

SAMMANFATTNING VÄrt examensarbete Àr en studie av tvÄ öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i MellanskÀrgÄrden utanför VÀstervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingÄr i en glesbygdsskÀrgÄrd som under de senaste decennierna drabbats hÄrt av avfolkning. De övergripande problemen pÄ öarna Àr bristen pÄ bostÀder, avsaknaden av nÀringar samt bristande kommunikationer. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr; hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna pÄ Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.