Syftet med denna studie är att studera ekonomierna i Japan, USA och Storbritannien där ländernas centralbank använt den okonventionella penningpolitiska metoden kvantitativa lättnader. Genom att studera penningmängden, BNP-tillväxten, inflationen och kostnaden för dessa länders valutor i förhållande till tio andra valutor vill denna studie kunna avgöraom Riksbanken med hjälp utav kvantitativa lättnader kan få inflationen att stiga samt vad som bör hända med den aggregerade efterfrågan och kronans värde. Resultatet visar att inflationen och BNP-tillväxten haft en stigande trend under perioderna av kvantitativa lättnader. Resultatet visar också att Storbritanniens valuta deprecierades mot alla valutor i studien och Japans valuta deprecierades mot hälften av valutorna, däremot kunde denna studie inte observera något samband mellan kvantitativa lättnader i USA och en deprecierad dollar. Det denna studie kan säga är att Riksbankens kvantitativa lättnader bör skapa enpositiv trend för både inflationen och den aggregerade efterfrågan, samt att kronan med största sannolikhet bör deprecieras..

Bakgrund: När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen.Metod: Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen.Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Empiri: Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken. Slutsats: Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen..

Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

En läsbarhetsalgoritm utvärderar en text och ger den ett numeriskt värde som anses återspegla hur lättläst textenär. Syftet med denna kandidatexamensuppsats är att utifrån en diskussion om läsbarhetsbegreppet och läsbarhetsalgoritmen LIX (läsbarhetsindex) ta fram alternativa läsbarhetsalgoritmer,för att därefter utvärdera om dessa kan bedöma läsbarhet bättre än LIX. Utvärderingen sker med hjälp av texter ur två grupper,för varje text i den ena gruppen finns en motsvarande text i den andra med ett liknande innehåll och komplexitet men med en språkmässig skillnad. Materialet som kategoriserats som mer lättläst består av texter som belönats medden så kallade Klarspråkskristallen som årligen delas ut till statliga organ, exempelvis Riksbanken, som gjort framstående insatser för att göra sina publikationer mer lättlästa.Gruppen med texter som kategoriserats som mer svårlästa består av motsvarande publikationer ifrån dessa organ från åren innan de tilldelats Klarspråkskristallen.Resultatet av vårt arbete visade att alla algoritmer i testet kunde bedöma vilken av texterna som var mer lättläst i majoriteten av fallen. I ett teckenrangtest med signifikansnivån 5 % gick det dock inte att förkasta hypotesenatt algoritmerna inte kunde avgöra skillnaden mellan texterfrån de två grupperna.

Värdetransportrånen i Sverige ligger på ett rån i veckan. Finland har endast haft fyra rån mot värdetransporter på en sexårsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstå vad som skiljer mellan Sverige och Finland gällande värdetransportrån. Vi tittar på om problemet ligger i skillnader gällande lagstiftning och straffsatser. Man se att påföljden för rån och grovt rån inte skiljer mycket mellan länderna.

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet.

De senaste åren har det skett en avsevärd ökning av värdetransportrån i Sverige. Det är inte bara antalet som är skrämmande utan även stegringen av våldet som använts vid rånen. Detta har gjort Sverige till en av de mest utsatta länderna i Europa gällande värdetransportrån. Påföljden är inte bara ett hot mot tryggheten och arbetsmiljön för de anställda inom den finansiella sektorn och värdetransport-företagen utan också ett allvarligt hot mot pengaförsörjningen. Åtgärdsförslag diskuteras bland annat av värdetransportföretagen, bankerna, facket, svensk handel och polisen.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans ? och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ?rätt? riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. Syftet är att analysera hur arbetslöshetsutvecklingen i Sverige har förändrats sedan den globala finanskrisen samt att analysera hur penningpolitiken kan ha påverkat arbetslöshetsutvecklingen. Med fokus på Sverige och åren 2007 - 2014 undersöks med hjälp av statistik och relevanta teorier den svenska arbetsmarknaden samt de beslut den svenska penningpolitiken tagit. För att jämföra den svenska penningpolitiken testas hur väl reporäntan har följt den styrränta som Taylorregeln föreslår. För att se hur väl produktion och arbetslöshet samvarierar genomförs ett test med hjälp av Okuns lag.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket är oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken väljer att höja styrräntan, det vill säga reporäntan, vilket torde minska efterfrågan och därmed dämpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig åt regionalt då enbart sex av 21 län i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. Sålunda kan det vara problematiskt att använda sig av en generell räntepolitik baserat på landet i sin helhet då olika regioners behov skiljer sig åt. Därtill är det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning räntan verkar med eller dess effekter på bostadsmarknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan några makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem är av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhället. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhällsviktiga funktioner. De kan få globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfällen kan snabbt vara i fara när exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar på den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter används som underlag och tidsperioden som ingår i uppsatsen är 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushållens förtroende indikator, konsumentpris index och reporäntan är de makroekonomiska faktorer som används i uppsatsen.

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.