Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

The purpose of this thesis is to investigate if there is a risk that Sweden will go in to crises at the house market and in the bank sector. The Swedish house prices have in the last years growth very high and quickly and are now over the development in the beginning of 1990. The method I use to investigate this is a multiple regression model. I follow a regression that both OECD and the Swedish Riksbank use. The difference between my analyse and theirs is that we use different periods..

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges Riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

The general consensus is that the gap between the Swedish variable mortgage rate and the repo rate has increased over the last years. Although the Riksbank in recent times has cut its base rate, many banks have chosen either to leave the interest rate on variable mortgages unchanged, or they did reduce it but by less points than the reduction in the repo rate. The linear relationship between the repo rate and the variable mortgage rate has changed over the last decade and the mortgage margins these days are relatively high. This can somewhat be explained by the new rules introduced in the bank sector requiring banks to increase liquidity and equity. Since mortgage loans play an important role in banks? lending business it is of interest to gain knowledge in whether a repo rate reduction latterly has generated a limited affect on the banks lending rates..

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges Riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream.

Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet.

Ämnesfördjupande arbete, Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Kurskod: 2FE05E, VT2013Författare:Anders Hellström, Emil Magnusson, Fredrik ViklundHandledare:Anders JerrelingTitel:Finansiering av små nystartade företag -En flerfallstudieBakgrund:Finansiering av företag är avgörande för deras överlevnad och framför allt är det små nystartade företag som går i konkurs på grund av finansieringsproblematik (Churchill & Lewis, 1983). Detta kanupplevas som ett samhällsproblem då entreprenörskap driver samhällsutvecklingen framåt. (Pande,2009). Den vanligaste finansieringsformen för nystartade företag, bortsett ifrån ägarinsättningar, är banklån. (Ernst & Young, 2012).

Background: 2009 it has occurred a crisis in some of the member states of the European Union: Spain, Portugal, Italy, Ireland and Greece. Despite, some major banks in the world had begun to recover from the financial crisis that occurred from 2007 until 2009, there were still banks who found it difficult to survive. Greece is one of the countries that suffered from the financial crisis. The high budget deficit and the unsustainable debt are underlying the crisis.Banks as financial intermediaries have important function in a nation?s economy.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln.