Sökresultat:
170 Uppsatser om Richard Dyer - Sida 3 av 12
Bortom det kroppsliga : Prostitution som martyrskap i europeisk film
Here I study some European films from the late 1950?s and the early 1960?s by directors like Fellini, Visconti, Pasolini and Godard. By comparing them with different sociological studies on the subject of female prostitution I try to find out if these films are interested in the actual situation of the prostitute, or in their own image of the phenomenon. Is she an object used for sex or just an sex object? Is she positively or negatively pictured? With realism or as a stereotype? Which aspects of her situation is shown and which ones are concealed? What is the view on the men who actually use her services?It seems natural that different types of films, with different types of prostitutes, illustrates different aspects of what prostitution might be.
Konsten i landskapsarkitekturen : argument för landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll
I det här arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig landskapsarkitektur..
Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut?
Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.
Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut?
Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.
Några enstaka raubär på ladingen : En uppsats om attityder till den gotländska dialekten
Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!? från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin dialekt..
Beta : En studie om sambandet mellan systematisk risk och avkastning
Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie.I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar.Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden.
Strategisk (o)makt: en studie av arbetslösa ungdomars strategier i ungdomsgarantin
Problemformulering: Sen jag själv var arbetslös ungdom och inskriven i ungdomsgarantin har jag velat skriva om detta. Det dröjde innan jag fick tillfälle och när det uppenbarade sig kunde jag inte låta det passera förbi. När jag berättade för mina bekanta vad jag ville skriva om dröjde inte reaktionerna på sig. Det verkade vara mycket att tala om kring detta ämne och jag vad andra hade att säga om sin upplevelse i ungdomsgarantin. Ett nyckelord som kom upp ofta var makt och brist på denna vara för de som varit med i ungdomsgarantin.
Ett brokigt fo?rflutet : gra?nsdragningen mellan ?Vi? och ?Dom? i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter
This study examines imagined boundaries between Swedes and non-Swedes. Rather than using pre-determined definitions as a starting point, the attempt is to examine the discursive construction of difference. The purpose is not to study the portrayal of immigrants per se but to examine how the ?immigrant-ness? is constructed. The result shows the perception of ?immigrant-ness? is linked more to a person?s origin than to the act of immigration itself. The selected newspapers are Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD) for the period of 15th November ? 21st November, 1999.
Effektivitet i team : omsorgsgrupper jämförda med andra svenska arbetsgrupper från en större population
The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J. Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and effectiveness. The results show that there was a significant difference between the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources and availability..
På färd genom glömda landskap : Rumslig analys av bronsåldersbygden i Mönsterås
This paper deals with the relations between landscape rooms and monuments in an area north of Mönsterås in Kalmar län. After archaeological excavations had been carried out in the area 1991, an article promote it to the ?Bronze Age district of Mönsterås? (Källström 1993). There are two main problems that I deal with in this paper. First: The relations between the natural places and the monuments or memorials.
Den fysiska hälsan, koncentrationen och prestationerna hos skolbarn
This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ?closed? culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques.
Effektivitet i team: omsorgsgrupper jämförda med andra svenska arbetsgrupper från en större population
The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona
Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The
instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J.
Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and
weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and
effectiveness. The results show that there was a significant difference between
the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the
following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources
and availability..
Licens för frihet? : ? en kritisk diskursanalys av fri programvara
Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.
Verkliga känslor, okänslig verklighet : Pathos i marknadsföringen hos icke-vinstdrivande organisationer
This paper deals with the relations between landscape rooms and monuments in an area north of Mönsterås in Kalmar län. After archaeological excavations had been carried out in the area 1991, an article promote it to the ?Bronze Age district of Mönsterås? (Källström 1993). There are two main problems that I deal with in this paper. First: The relations between the natural places and the monuments or memorials.
Normalvetenskapen och dess förutsättningar : Två grader av relativism? - En jämförelse av Thomas Kuhns och Richard Rortys kunskapsteori.
All since Thomas Kuhn?s strongly influential The Structure of Scientific Revolutions the Philosophy of Science and ?even more so ?the Social Sciences have contained a greater amount of theories that could be described as more or less relativistic, meaning that the standards of justification or truth thereafter more often were said to be relative to language, culture, or biological makeup. One of the more elaborate ways of developing Thomas Kuhn?s theories in a more relativistic direction ismade by the philosopher Richard Rorty. Rorty, mainly a supporter of Thomas Kuhn, is also a philosopher who has been seen as a main exponent of a so called Postmodern philosophy.My intention in this thesis is to evaluate whether Kuhn's and Rorty's theories of science and knowledge could be regarded as relativism, in respects of their view of incommensurability, rational argumentation, and of their position vis-á-vis the more conventional picture of scientific knowledge and truth.