Sökresultat:
1059 Uppsatser om Revisorsnämndens praxis - Sida 60 av 71
Arbetstagares kritikrÀtt - Skillnader mellan offentlig och privat sektor samt implikationer av Europadomstolens praxis
Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.
Belatacept (NulojixŸ) som primÀr immunsuppressiv behandling jÀmfört med calcineurinhÀmmare efter njurtransplantation.
Njurtransplantation Àr det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest anvÀnda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis bestÄr av calcineurinhÀmmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (NulojixŸ) Àr ett fusionsprotein som introducerades pÄ marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primÀr immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept Àr att hÀmma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler frÄn antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept Àr att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhÀmmarna takrolimus(PrografŸ) och ciklosporin(SandimmunŸ) ofta ger.
VadhÄllningens framtid. Har staten gÄtt all-in eller finns ytterligare ess i rockÀrmen?
Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.
realisation och utdelning av sakvÀrden
Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvÀrden Författare Claes MÄrtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende pÄ utdelningens disposition behandlas utdelningar pÄ olika sÀtt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall vÀrdering av sakutdelning ske till bokförda vÀrdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda vÀrde Àr 100 kkr.
"Vi pratar aldrig om makt" - en studie om förskolepersonals förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd i konstruktionen av det professionella subjektet
Sammanfattning
Studiens syfte Àr att vidga förstÄelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens förestÀllningar om och intentioner i verksamheten visar pÄ olika former för makt och motstÄnd i deras positionering som professionella. De centrala frÄgestÀllningarna för studien Àr: Vilka förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framtrÀder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhÄllande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande stÄr i fokus i studien.
Förutom Foucaults teorier om makt anvÀnds feministisk poststrukturalism i en strÀvan efter multipla förstÄelser av sÄvÀl subjektkonstruktionens processer som stÀllningstaganden och övervÀgande angÄende studiens utformning och innehÄll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.
Skillnaden i revisorers syn pÄ anmÀlningsplikten mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer: en rikstÀckande studie
Denna studie behandlar revisorernas anmÀlningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begrÀnsningar gÀllande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trÀdde sÄlunda lagen om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn pÄ anmÀlningsplikten skiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, dÄ frÀmst begreppen ?kan misstÀnkas? och ?utan oskÀligt dröjsmÄl?.
IAS 38 - VÀrdering av varumÀrken
Bakgrund och problem: VarumÀrken har fÄtt en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 Ären, frÀmst i samband med en kraftig ökning av företagsförvÀrv. Dock kvarstÄr problematiken med att vÀrdera varumÀrken pÄ ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sÀtt. AktievÀrdet pÄ företag utgörs i olika utstrÀckning av varumÀrken som inte finns redovisade pÄ balansrÀkningen samtidigt som IFRS sÀger att varumÀrken skall skiljas frÄn goodwill vid ett förvÀrv, men internt upparbetade varumÀrken fÄr inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumÀrkesvÀrderingen har pÄbörjats, och det arbetet gÄr i linje med den ökade harmoniseringen som standardsÀttare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av vÀrderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till vÀrderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.
Advokat pÄ fel sida om lagen : Dilemmat nÀr lojalitetsplikten möter straffrÀttsskipningen
Varje dag möter advokaten rÀttsliga problem och spörsmÄl som ska lösas men han möter ocksÄ sitt eget dilemma. Enighet rÄder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rÀttssystemet vilket innebÀr en prövning av de olika normer som advokaten har att förhÄlla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gÀllande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behÄllit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfÀr. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnÀmnd beslutar om disciplinÀra ÄtgÀrder i situationer dÀr advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift Àr sÄdana disciplinÀra ÄtgÀrder som kan sanktionera advokaters handlande.
En omöjlig Gud? : en jÀmförelse mellan gudsbilden i postmodern teologi och östkyrklig apofatisk teologi
In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.
Den kommunala arbetstagarens rÀtt till yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren : The municipal employees freedom of speech versus the duty of loyalty towards the employer
SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..
Specificering av identifierade immateriella tillgÄngar : Utvecklingen sedan IAS/IFRS infördes
Problemformulering Svenska företag som frÄn Är 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utstrÀckning Àn tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvÀrv pÄ de tillgÄngar som förvÀrvas. Tidigare studier har efter införandet mÀtt var tillgÄngarna tar vÀgen vid rörelseförvÀrv. Det har visat sig svÄrt för företagen att pÄ ett konsekvent och stringent sÀtt identifiera immateriella tillgÄngar sedan specificera dem tydligt i balansrÀkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svÄrt för anvÀndaren av Ärsredovisningen att fÄ relevant information. FrÄgan Àr om det blivit bÀttre med tiden?Syfte MÀta utvecklingen av specificerade immateriella tillgÄngar sedan införandet av IAS/IFRS.
Kreativ redovisning - ett svenskt problem?
Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.
Kreativ redovisning - ett svenskt problem?
Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.
Tying pÄ en innovativ marknad - Microsoft mot Kommissionen
FörstainstansrÀttens dom i mÄlet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmÄnga konkurrensrÀttsliga frÄgor, bl.a. gÀllande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frÄgan om huruvida de ?traditionella? EG-rÀttsliga metodersom idag anvÀnds vid bedömningen av kopplingsförbehÄll (tying) Àr förlegade nÀrdessa ska appliceras pÄ en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrÀttsligdoktrin och rÀttspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gÀller tying Àrkonsekvent gentemot den praxis som etablerats pÄ omrÄdet genom mÄlen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.
Redovisning i bistÄndsorganisationer
Bakgrund och problem: Ă
rligen skĂ€nker svenskarna miljardbelopp till olikabistĂ„ndsorganisationer. För dessa organisationer Ă€r det dĂ€rför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. FrĂ„n och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och dĂ€rmed ocksĂ„Ă
rsredovisningslagen, som frÄn början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frÄgestÀllningar har dÀrför formulerats: PÄ vilket sÀtt och med vilken tydlighetredovisar bistÄndsorganisationer hur de anvÀnt och planerar att anvÀnda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbistÄndsorganisationer redovisar anvÀndningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.AvgrÀnsningar: Studiens problemstÀllning avgrÀnsas genom att endast redovisningen för Är2005 Àr föremÄl för undersökningen. ProblemstÀllningen undersöks sÄledes inte ur ett lÀngretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgÄngspunkt anvÀnds, dÄ olika bistÄndsorganisationers sÀtt att redovisabeskrivs.