Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet.

Ett förlagsavtal mellan författare och förlag är ett specialavtal. Av detta följer att speciellaregler och praxis hanterar tolkningen av dylikt avtal. När en författare vill byta part i avtalet,finns det specifika regler och praxis som hanterar det. Två specifika situationer dyker upp somnågot problematiska och svårtolkade. Den första situationen hanterar då ett förlag går ikonkurs.

Efter många års kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet säkerställa en enhetlig patenträttslig tillämpning i alla deltagande länder. I denna uppsats görs först en genomgång av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebär och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras påverkan på ett fiktivt företag inom bilsäkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte särskilja sig i någon större utsträckning från det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istället att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfånget.

Syftet med denna uppsats är att klargöra om bestämmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillämpas på kommersiella avtal som sluts via e-post. Bestämmelsen tar enligt ordalydelsen sikte på när en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och då försvinner det som lagstiftaren ämnat, d.v.s. att felet inte berott på avsändaren själv.Av praxis framgår det att bestämmelsen om befordringsfel sällan åberopas för fel som uppkommer under befordran.

Debatten om det svenska skattetilläggsförfarandet och dess överensstämmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 då ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen från brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansåg därmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de båda processerna var fråga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som är den senaste domen som berört det svenska skattetilläggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istället är gärningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebär att det avgörande är om bedömningarna i de båda målen grundar sig på samma eller väsentligen samma omständigheter.I Sverige föreligger oenighet i frågan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

This essay investigates whether there?s logic behind the sanction system regarding the penalty imprisonment in the swedish penal code. The focus is in general on crimes against the person and crimes against the state, but in particular on crimes of serious fiscal offence and crimes of serious assault. The idea with the essay was also to explain the wording purpose behind the punishment ranges in these selected crimes. The essays focus is on the public unawareness on how the punishment ranges is used.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poäng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, Revisorsnämndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utvärdera om den nya revisorslagen medför en förändring i oberoendefrågor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillämpa analysmodellen skulle agera i dessa frågor. Metod: Det har genomförts en rättsdogmatisk studie som ligger till grund för utvärderingen. Den har bestått av en jämförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrågor. Vidare har en fallstudie genomförts, där revisorer har fått tillämpa analysmodellen på ett antal typfall som är kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: Våra slutsatser är att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsättningar kan åta sig eller behålla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag där revisionsklienten ingår i ett avtalsförhållande med revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där revisorn tillhandahåller revisionsklienten med konsulttjänster av revisionell karaktär.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att klargöra problematiken kring uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillämpning, samt att i viss mån analysera situationer där problem kan uppstå i samband med uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen är de många frågetecken som finns rörande uttagsbeskattning och den stora osäkerhet som området medför. En stor del av rättsområdet har bestämts genom praxis och det är inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlåtelse till underpris får. En sådan osäkerhet är inte positiv och bör undvikas.Uttagsbeskattning är ett ämne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltäckande arbete på området och på grund av den stora mängd praxis och de många omstruktureringar som bestämmelserna genomgått de sista 20 åren gör att osäkerheten är stor.Uppsatsen är skriven utifrån författarens tolkning av både lagtext, praxis och doktrin.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att en polisman skall ha möjlighet att erhålla brottsskadeersättning för kränkning från Brottsoffermyndigheten då han eller hon utsatts för våld och eller hot i tjänsten. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns några brister i gällande lagstiftning och praxis när det gäller brottsskadeersättning. Vidare är ett syfte med uppsatsen att tydliggöra vilket försäkringsskydd en polisman har samt vilka skadetyper/skadestånd som de försäkringarna täcker. Poliser har ett bra försäkringsskydd då det handlar om ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Vi tycker dock att det vore en god idé att se över möjligheterna till en heltäckande försäkring för polismän, som är helt skild från skadeståndsrättslig praxis.

Uppsatsens syfte är att klargöra vad principen novus actus interveniens innebär. Principen kan möjliggöra att det skadeståndsrättsliga ansvaret begränsas och upphävs för den initiala skadevållaren, om en utomstående tredje man medverkar eller orsakar en skadas inträffande. Med hjälp av principen novus actus interveniens bryts orsakssambandet och den tredje mannen övertar ansvaret för skadan som inträffat. En skada som orsakas av extraordinära naturhändelser eller av den skadelidande själv kan också medföra att principen novus actus interveniens kan appliceras. Det råder oklarheter om principen utgör gällande rätt i Sverige och därmed jämförs rättsläget avseende principen novus actus interveniens med den engelska skadeståndsrätten.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

Vårt syfte med studien var att ta reda på om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville även undersöka hur de känslomässigt hanterar arbetet med människor i kris, samt hur de lärt sig dessa strategier. Det är en kvalitativ intervjustudie som byggde på semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien omfattar våra informanters subjektiva syn på om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte är generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. Vårt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva gällande rätt kring om och när en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo samt konsekvenserna av detta. I dagsläget är rättsområdet osäkert och enbart grundat på praxis, uppsatsen utreder därför även om lagstiftning eller annan utveckling på området är erforderlig. Det har i praxis konstaterats att en konkursgäldenärs skiljeavtal binder dess konkursbo då tvister gäller obligationsrättsliga anspråk och bevakningsförfaranden är aktuella. I praxis kan vidare konstateras att i tvister av sak- och föreningsrättslig karaktär är ett konkursbo inte bundet av konkursgäldenärs skiljeavtal. Tvister avgörs då i enlighet med konkursrättens tvistlösningsmetoder.

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis.