Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

Det här arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer från olika revisionsbyråer, bedömer disciplinärenden från Revisorsnämnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, på en skala från ett till sju, värdera graden av förseelse i valda ärenden. Vidare har varje utvald revisor även kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vår analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrå branschen). Det vi har kunnat se i vår analys är att värderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.

Revisorsrollen har förändrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrådgivning, men numera ingår även en roll som rådgivare i frågor som inte direkt är förknippade med revision. När revisorns kunskaper inte räcker till måste denne ta hjälp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrån ska få tillgång till dessa specialister är ett externt nätverk nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur nätverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrån.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på revisorns roll.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

Syftet med vår uppsats är att förklara och dra slutsatser om vad som påverkar revisorns utformning av en oren revisionsberättelse.Vi tog kontakt med revisorer på revisionsbyråer både i Kristianstad och i Helsingborg innan vi satte igång med uppsatsskrivandet och förhörde oss om vilka faktorer som de ansåg påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse. Revisorerna hade likartade uppfattningar, nämligen att det endast är de aktuella företagsekonomiska orenheterna som påverkar utformningen. Möjligen med tillägg av FARs normer, vilket några av revisorerna nämnde. Vi tror dock att det finns fler faktorer som påverkar utformningen av en oren revisionsberättelse såsom t.ex. tradition, revisionsbyråns storlek och revisorns egenskaper.Testet av datamaterialet gjordes med olika statistiska metoder.

Sammanfattning - "Förväntningsgapet -  en jämförelse mellan revisorers upplevelser på förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: Förväntningsgapet ? en jämförelse mellan revisorers upplevelser av förväntningsgapets påverkan på revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: Förväntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrågeställning: Hur upplever godkända och auktoriserade revisorer att förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorer upplever förväntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förväntningsgapet påverkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sex kvalitativa intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och Västerås. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hämtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jämfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision är att kvalitetssäkra och ge trovärdighet åt de finansiella rapporter som samhället förses med. Vidare indikerade studien att revisorn får ett överdrivet ansvar när klienterna ställer orimliga krav på vad revisorn skall, kan och får utföra.

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

SammanfattningTitel: Revisorns oberoende med fokus på klientens ledarskapNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Linda Mithander & Malin LäckgrenHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende påverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap.Metod: Vi har använt oss av kvantitativ enkätundersökning i vår studie. Enkäten vi använt är baserad på Bass mätinstrument ?Multifactor Leadership Questionnaire?, som mäter ledarskapet. Utöver det har vi använt oss av två revisionsfall för att på så sätt kunna mäta revisorns oberoende. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjälp av relevanta statistiska metoder.Resultat & slutsats: Vår undersökning bekräftade att klientens karismatiska ledarskap har en påverkan på revisorns oberoende.

Revisorns oberoende har diskuterats lika länge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver på diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man ställas inför dilemman som kan hota oberoendet. När revisorer ställs inför dilemman måste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att få konkreta situationer beskrivna där revisorer kan ställas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förståelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.