Den frÀmsta uppgiften som sjukgymnasten har vid rehabilitering av neurologiska skador Àr att identifiera uppkomna funktionsstörningar som pÄverkar patientens situation och vilka resurser som finns kvar. Det Àr ocksÄ viktigt att sjukgymnasten arbetar motivationshöjande och finns som stöd för patient och anhöriga. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av sin egen roll inom neurorehabilitering. Material och Metod: Totalt inkluderades fem sjukgymnaster i Norrbottens lÀn i studien. Kvalitativa intervjuer utfördes utefter en frÄgeguide.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.

MiljöfrÄgan Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i samhÀllsdebatten och det gÀller för företagen att följa med utvecklingen. Detta har medfört att miljöredovisningarna har ökat stadigt frÄn dess pÄ början pÄ 90-talet fram till idag. Miljöredovisning kan fungera som ett sÀtt att kommunicera företagets miljöprestationer eller som ett marknadsföringsverktyg. Oavsett vilken anledning företagen har att miljöredovisa sÄ Àr det viktigt att ta hÀnsyn till intressenternas krav sÄ att informationen blir anvÀndbar.Syftet med uppsatsen Àr att studera företagens syn pÄ deras miljöredovisning men Àven hur de arbetar för att möta intressenternas krav. Företagen mÄste veta hur de ska presentera informationen pÄ ett sÄdant vis att intressenterna kan anvÀnda den.

Bakgrund: Gynekologisk cancer Àr en sÀrskilt intim form av cancer och drabbar ca 2900 kvinnor i Sverige varje Är. Syfte: Att beskriva upplevelser och behov hos kvinnor som har gynekologisk cancer och sjuksköterskans stödjande roll. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman; förÀndrad sexualitet, en osÀker framtid, relationer samt sjuksköterskans roll. Kvinnorna upplevde en förÀndrad kroppsbild, ett förÀndrat sexliv samt en rÀdsla för recidiv.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever pÄverkar teamarbetet. Syftet Àr Àven att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets vÀrde och vinsterna med detta. Teamarbete Àr komplext och pÄverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svÄrt att definiera sin roll och kan bli missförstÄdda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Syfte: År 2005 antog EU en förordning som innebar att samtliga noterade bolag inom EU skulle tillĂ€mpa regelverket IFRS/IAS i sin koncernredovisning, detta i avseende att harmonisera redovisningen mellan olika lĂ€nder. IstĂ€llet för att som tidigare skriva av goodwill genom linjĂ€ra avskrivningar, skulle nu goodwill bli föremĂ„l för nedskrivningsprövningar. Studien har genomförts med syfte att förstĂ„ hur ett företag hanterar problematiken med nedskrivningsprövningar av goodwill. Syftet skall besvaras utifrĂ„n följande problemformuleringar:Hur ser tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet ut för en nedskrivningsprövning av goodwill i det valda företaget?Hur hanterar företagsledningen standardens utrymme för subjektivitet?Hur ser revisorns roll ut vid företagets nedskrivningsprövning av goodwill? Metod: I den hĂ€r studien anvĂ€nder vi oss av ett aktörssynsĂ€tt, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen.

Syftet Àr att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förvÀntningar avseende revision avviker frÄn varandra. Studien visar att det finns ett förvÀntningsgap vad gÀller revisorns ansvar att upptÀcka bedrÀgerier. BÄde företag och journalister har pÄ detta omrÄde högre förvÀntningar Àn vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister lÄga förvÀntningar pÄ att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision Àn journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

FörvÀntningsgapet har diskuterats mycket de senaste Ären pÄ grund av företagsskandaler, men mÄnga anser att förvÀntningsgapet uppkommer pÄ grund av passivitet hos revisorn. FörvÀntningsgapet uppstÄr nÀr revisorerna och intressenterna har skilda Äsikter om revisorns uppgifter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det förekommer nÄgot förvÀntningsgap mellan mikroföretag och revisorer, vad revisorer anser att de skall utföra i ett mikroföretag samt vilka konsekvenser ett eventuellt förvÀntngsgap innebÀr för mikroföretagen. Tidigare studier har behandlat förvÀntningsgap ur olika perspektiv, dock har ingen studie behandlat mikroföretag. För att ta reda pÄ om det existerar ett förvÀntningsgap har vi tillÀmpat en fallstudie, dÀr tre företag och tvÄ revisorer varit delaktiga.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och beskriva det faktiska arbete som revisorn frÄn en mindre revisionsbyrÄ utför gentemot smÄ aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhÄllandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna Àmnar Àven att, med hjÀlp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rÄdgivningstjÀnsten kommer att se ut i framtiden. VÄr förhoppning Àr att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterÀra referensramen för att med hjÀlp av denna försöka beskriva verkligheten.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska ÄtgÀrder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun Àr uppdelad nÀr det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut nÀr det gÀller specialpedagogiska ÄtgÀrder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning om hur specialpedagogiska ÄtgÀrder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en omrÄdeschef, tvÄ rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun dÀr undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, pÄ lokal nivÄ, för att organisera specialpedagogiska ÄtgÀrder.

Sammanfattning. Det senaste Äret har det varit flera uppmÀrksammade mord dÀr anhöriga har spelat en stor roll i rapporteringen. Ett exempel Àr "Arboga-mamman", vars tvÄ smÄ barn blev mördade, och som pÄ nyhetsplats haft en egen dagbok frÄn rÀttegÄngen. Ett annat exempel Àr fallet dÄ Engla, en 10-Ärig flicka blev mördad..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

 Studiens syfte Àr att studera och förstÄ lÀrares roll som normskapare. Studien utgÄr ifrÄn den stÀmplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjÀlp av hermeneutisk metod. Genom att anvÀnda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse. Materialet Àr insamlat via intervjuer. NÄgra olika aspekter som pÄ nÄgot sÀtt berör lÀrarens normskapande roll studeras och dessa aspekter Àr lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser.