Detta examensarbete gjorde jag för att försöka ta reda pÄ vad ett riff kan vara, och vilken roll riffet har inom hÄrdrocksmusiken..

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mÄn detta pÄverkar honom.Eftersom vi inte fann nÄgon passande teori beslöt vi oss för att skapa vÄr egen. Denna teori utgÄr frÄn egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjÀlp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de pÄverkar revisorns val. De fem hypoteserna Àr: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. DÄ vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre lÀnder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jÀmförelser mellan revisorer frÄn dessa lÀnder.För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vÄr teori var korrekt samlade vi in primÀrdata och sekundÀrdata. PrimÀrdatan bestÄr av svaren vi fick pÄ vÄra e-postenkÀter medan sekundÀrdatan innehÄller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.UtifrÄn analyser pÄ dessa data drog vi slutsatsen att vÄr teori inte var korrekt fullt ut dÄ hypoteserna legala och stabilitet ej pÄverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utstrÀckning som vi antog.

Det finns idag inte nÄgra speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrÀttsliga ÄtgÀrder. Detta kan medföra att personer som Àr bokföringsskyldiga kan begÄ bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist pÄ kunskap inom redovisning. BestÀmmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

Sammanfattning Titel: VÀrderingsproblematik vid finansiella instrument: En studie ur revisorns perspektiv.Författare: David Carlsson & Per-Johan ElertHandledare: Andreas JanssonKurs: Civilekonomuppsats 30 HP, VT 2011Seminariedatum: 31 majNyckelord: Revision, finansiella instrument, utan marknadsvÀrde, vÀrdering.  Syfte: VÄrt syfte Àr att belysa och skapa en förstÄelse för de problem som revisorerna sjÀlva anser finns vid vÀrderingsprocessen av finansiella instrument. VÄr ambition Àr att fÄ fram nya aspekter pÄ vad revisorerna anser vara svÄrt utöver det som litteraturen kring svÄrbedömda tillgÄngar tar upp. Metod: VÄrt syfte Àr inte att göra nÄgra statistiska generaliseringar utan vi vill fÄ fram vad revisorerna sjÀlva upplever vara svÄrt och fÄnga nyanserna bakom dessa svar. DÀrför kommer vi att i huvudsak anvÀnda oss av en deduktiv ansats med inslag av induktion. Teori: Teorikapitlet Àr uppdelat i fyra olika teman identifierade utifrÄn hur revisions- vÀrderingsprocessen gÄr till. Inom dessa teman har vi sedan tagit fram Ätta stycken problemantaganden. Empirisk metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom ett subjektivt urval genomfört semi-strukturerade intervjuer med nio respondenter. Syftet med intervjun var att se om vÄra problemantaganden stÀmde in med respondenternas Äsikter samt att fÄ fram nya problem som upplevs av respondenterna. Slutsats: Revisorer stÀlls inför en hel del problem i revisionsprocessen av finansiella instrument.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka vilka faktorer som i tidigare forskning identifierats som centrala orsaker till f?rdr?jd eller utebliven diagnos hos flickor med ADHD, med s?rskilt fokus p? skolkontexten. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Education Research Complete och Education Collection.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ reda pÄ förskollÀrarens roll vid utevistelse. Har de nÄgonplanerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har manutevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr fyra förskollÀrare har intervjuats ochobservationer pÄ tvÄ förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollÀrare ska varamedforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men iolika utstrÀckning.

Syftet Àr att se hur kvinnors karriÀrvÀgar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor pÄ högre chefsposter analyseras för att fÄ fram en förstÄelse om vad som gjort karriÀren möjlig. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels feministiska förklaringsteorier om varför mÀn och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen sjÀlvbild och roll. Intervjupersonernas framgÄngsfaktorer kan sammanfattas med orden sjÀlvbild, instÀllning till roll och rollturister..

Uppsatsens titel: Revisorns och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kontantredovisning ? GĂ„r brottet att eliminera? Seminarie datum: 5 juni, 2008 Ämne/Kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivĂ„, Företagsekonomi, 15p. Fördjupningsinriktning: Redovisning Författare: Hanna Hideng och Karin Plato Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Manipulering, Kontanthantering, Kassaregister, Revision, Reglering Syfte: Att undersöka revisorers och Skatteverkets verksamhet mot manipulering av kassaregister samt belysa Ă„tgĂ€rder för att minska förekomsten av detta brott. Metod: DĂ„ manipulering av kontanthantering utgör ett outforskat omrĂ„de utgĂ„r vi i uppsatsen frĂ„n grundad teori, vilken har ett induktivt synsĂ€tt, för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga. Debatten ligger till grund för utformning av intervjufrĂ„gor och dĂ€refter genomfördes semistrukturerade intervjuer.

Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

Syfte: Syftet Àr 1) att beskriva och analysera de pÄstÄdda bristerna i Prosolvias redovisning och göra en bedömning av om denna strider mot god redovisningssed, 2) att analysera om bolagets revisor, utifrÄn gÀllande lagar och normer, handlat oaktsamt vid utförandet av sitt revisionsuppdrag och 3) att göra en bedömning om Konkursboet kan tilldömas skadestÄnd vid den framtida domstolsprövningen. Metod: DÄ uppsatsen Àr tvÀrvetenskaplig har vi funnit att kombinationen av kvalitativ fallstudie och traditionell juridisk metod Àr mest lÀmplig för att uppnÄ syftet. Vi har sÄledes anvÀnt oss av rÀttskÀllor bestÄende av lag, förarbeten, praxis och doktrin för att bedöma det civilrÀttsliga mÄlet gÀllande Prosolvia i rÀttslig bemÀrkning. Slutsatser: PÄ grund av att Prosolvia Äsidosatt sina principer vid intÀktsföringen och i vissa fall anvÀnt sig av oriktiga uppgifter, samt eftersom dotterbolaget IVS genom bokföringstekniska ÄtgÀrder felaktigt undanhölls ur koncernredovisningen, anser vi att redovisningen var upprÀttad i strid mot lag och god redovisningssed pÄ det sÀtt som kÀranden pÄstÄtt. VÄr bedömning Àr att revisorn gjort sig skyldig till oaktsamhet i utförandet av sitt uppdrag dÄ han avgav en ren revisionsberÀttelse trots att han rimligtvis borde ha upptÀckt ovan pÄstÄdda brister.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra huruvida analysmodellen medfört nÄgra förÀndringar för revisorn och dess klienter. Empirin har insamlats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra revisorer och tvÄ företagsrepresentanter. Analysen har medfört tvÄ betydelsefulla förÀndringar för revisorns arbete. Det första Àr dokumentationskravet och det andra Àr begrÀnsning av konsultverksamhet i samband med revision. Dessa tvÄ konsekvenser har bidragit med bÄde för- och nackdelar.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.