Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptäckten av bedrägeri eller inte. Det har det senaste åren förekommit flera debatter som diskuterat denna fråga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmälningsplikten identifierats, där en för nära relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förväntas ha den kunskap som behövs för att upptäcka bedrägeri? Detta är en del av de problemformuleringar som präglat arbetet och lett till utformningen av vår forskningsfråga som är hur revisorn ser på sin roll i upptäckten av bedrägeri? Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för denna fråga, och hur revisorn hanterar situationer där anmälningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ metod inriktat på det hermeneutiska synsättet. Vi har använt oss av en induktiv undersökningsansats och vår datainsamlingsmetod består av intervjuer.I vårt teoretiska avsnitt har vi tagit upp ämnen som bland annat behandlar Revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmälningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptäckten av bedrägerier, förväntningsgapet och skadeståndsskyldighet och ansvar.Utifrån intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingå inom ramen för revisorns arbete och det förväntningsgap som uppstår till följd av detta.Vi gjorde en analys på vårt resultat och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt där vi diskuterat likheter och olikheter.

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar Revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på Revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om Revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att behandla det pågående förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta påverkar redovisningskonsulter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet använt en abduktiv ansats för att nå våra slutsatser. Litteraturgenomgång: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gått till, alternativt föreslås gå till, är utgångspunkten för uppsatsen.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om Revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa Revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom Revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan påRevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka Revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka Revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..