Skrivbordsvirtualisering är en växande teknik och företagen som väljer denna teknik blir allt fler. Men hur påverkas egentligen förvaltningsarbetet av denna teknik, blir det bättre eller sämre?Resultatet av denna studie baseras på en intervju med ett företag som erbjuder skrivbordsvirtualisering som en tjänst och på så sätt även tar över allt förvaltningsarbete för företaget som köper tjänsten. Det insamlade materialet jämförs sedan med den teori som vi tagit fram. Den tar upp vilka roller som finns, hur både användarstöd och förändringsarbetet påverkas men även kapaciteten och tillgängligheten.Studiens slutsats pekar mot att förvaltningsarbetet minskar och att både tillgänglighet och kapacitet ökar..

MISA är ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsättning för människor med funktionshinder. På grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det växt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstå deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i ämnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att både förstå och rama in företagets kultur. Uppsatsen använder sig både av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom ämnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstår som viktiga.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen.Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer.Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag..

This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers.

Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken.Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida.

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag.

Ledarskap är bland ett av de mest observerade men minst förstådda fenomen. De förändringar organisationer har genomgått de senaste decennierna har medfört att mellanchefens roll har förändrats. Dessa förändringar innefattar både strukturella och stra-tegiska förändringar med allt vad det innebär. All förändring som skett gör det viktigt att för-stå varför en mellanchef antar en viss roll och vilka faktorer som påverkar denna roll. Mellan-chefen befinner sig i en komplicerad situation där denne ska både leda och ledas.

Det finns idag många i Sverige som bär på mer än ett kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie är att ta reda på hur unga med två olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem män vars föräldrar kommer från olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna är uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgångspunkterna består bland annat av erkännandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen använt mig av kvalitativa metoder såsom diskursanalys och textanalys.

Genom att undersöka Djävulens utseende och roll, har jag försökt beskriva hur Djävulen porträtteras i de serietidningar jag valt ut. Djävulen avbildas på en rad olika sätt i serietidningsform i vårt till stor del sekulariserade samhälle. Vissa av dessa avbildningar har religiösa föregångare, vissa har föregångare i annan litteratur och vissa är helt nya. De tyder på att man inte använder Djävulen alltför lättvindigt i serietidningar och att man ofta är medveten om de kulturella konnotationer han för med sig. Han är en karaktär som ofta framställs som en negativ karaktär, vilket inte är lustigt med tanke på hans roll inom religion och litteratur.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters inställning till sin antipsykotiska medicinering och orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs.Metod: Enkätstudie med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman och 13 kategorier framkom för att beskriva patienters inställning till läkemedlet. Dessa teman är Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Antalet kategorier under temat läkemedel som hjälp är nio stycken och antalet kategorier under temat läkemedel som belastning är fyra. För att beskriva varför ordinationer inte följts framkom fyra kategorier.Slutsats: Huvudresultaten i denna studie är de två teman som framkom, Läkemedel som hjälp och Läkemedel som belastning. Deltagarna i denna studie uppgav både positiva och negativa attityder till sin antipsykotiska medicin.

För mig är kläder det ultimata sättet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktärer, vars historier jag har velat berättagenom kläder.Jag är intresserad av hur kläder används för att på olika sätt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala ställning. Det fascinerar mig mycket att iakttamänniskors rollspel, vad man dels manifesterar men också döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar på oss, de roller vi själva tar, men också de vi ofrivilligt får ochibland har svårt att leva upp till.Min titel, I is another , är ett citat av Arthur Rimbaud. Det är senare känt som något Bob Dylansa, och syftar just till jaget som någon utanför en själv, någon man inte helt förlikar sig med..

Revision är ett yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat yrkets image.

Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhållandet mellan en revisor och dennes klienter. Syftet med studien har varit att undersöka revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes klienter påverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgränsa undersökningen till revisionsbyråer vars klienter är mindre företag och där parterna har samarbetat under en längre tid. De områden som behandlas i uppsatsen är hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en klientrelation, värdet av långsiktiga klientrelationer och på vilket sätt en revisors oberoende kan påverkas. Undersökningen baseras på personliga intervjuer med två verksamma och tre icke verksamma revisorer.

I denna uppsats undersöktes elevers förståelse för likhetstecknets olika funktioner. Skälet till att undersökningen gjordes var att det förelåg en misstanke om att elever inte har tillräckligt god förståelse för likhetstecknets strukturella såväl som dess operationella funktioner. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer och enkäter och undersökningsgruppen bestod av 79 elever som genomförde enkäten och elva elever som blev intervjuade från skolår nio. Resultatet visade att majoriteten av eleverna har bristande förståelse för de olika roller likhetstecknet har och hur man använder dem. Likhetstecknet uppfattades av eleverna som en symbol vars uppgift var att visa ett svar..

Den samlade bilden av resultaten ger ett starkt belägg för att film är ett relevant arbetsredskap i svenska som andraspråk. Detta stöds också av att eleverna i undersökningen har vanor som på ett tydligt sätt stödjer detta medieformat. Resultatet visar också på att modersmålet har en stor betydelse för elevernas identitet, och att normen är att prata modersmålet i hemmamiljö utan att detta är utsatt för någon större förhandling gentemot svenska språket. Svenskan spelar å andra sidan en slags instrumentell funktion, exempelvis för att lyckas i arbetslivet, och detta visar eleverna stor medvetenhet om. Resultatet visar också på att det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga och deras självkänsla, och de är i samband med detta beredda att försvara sin rätt till modersmålsundervisning hårt.