Abstract [sv]Titel: Revisorns självförtroende vid förhandlingNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Henrik Alvin Rydén.Handledare: Jan Svanberg.Datum: 2015-05Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext.Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression.Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen.

Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att behandla det pågående förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta påverkar redovisningskonsulter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet använt en abduktiv ansats för att nå våra slutsatser. Litteraturgenomgång: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gått till, alternativt föreslås gå till, är utgångspunkten för uppsatsen.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rådet lämnat statistik som visar att en fjärdedel av alla anmälda ekonomiska brott i Skaraborgsområdet är bokföringsbrott. En fjärdedel är en stor andel och borde undersökas mer ingående. Det är oklart hur många anmälningar som har kommit från revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmälda ekobrott kommer från revisorer. Det finns flera studier som menar att anmälningsskyldigheten inte har haft någon effekt på förhindrandet av ekobrott då få anmälningar har kommit från revisorer.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

 Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsämrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att genom att analysera r?ttsfall unders?ka vilka huvudsakliga faktorer som p?verkar revisorer och redovisningskonsulters ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt. Fr?gest?llning: Vilka faktorer ligger fr?mst bakom en revisor/ redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt? Metod: Kvalitativ metod. Dokumentanalys. Slutsats: Sammanfattningsvis visar den h?r studien att de fr?msta faktorer som p?verkar en revisor eller redovisningskonsults ben?genhet att anm?la misst?nkt penningtv?tt fr?mst beror p? kundrelationer samt erfarenhet..

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angående vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, både i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det är vitalt att revisorn står i en oberoende ställning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn säkerställer oberoendet gentemot klienten och sin omvärld.Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur revisorerna säkerställer sin oberoende ställning gentemot sina klienter. Vi kommer lägga fokus på fyra stora revisionsbyråer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoendeställning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i säkerställningen av revisorns oberoende och hur konsultationer påverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ studie för att få en djupgående förståelse för respondenternas åsikter och synpunkter på den ställda problemformuleringen. Den primära datan till empirin har samlats in genom intervjuer, där respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur små aktiebolag med 10-50 anställda och enomsättning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har påverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyråerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att några förändringar har skett sedan införandetav RS och vilka är i sådana fall dessa?För att besvara frågeställningarna har representanter från fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn ändrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingå i planeringen och granskningen har använts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade på en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjänat som jämförelsegrund då vianalyserat de empiriska resultaten.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.