BAKGRUND: Revisorns oberoende är en av grundförutsättningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete på ett oklanderligt vis och ge samhället en rättvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrågan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan på förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har därför påbörjats gällande oberoendefrågan. Vi har valt att i studien utgå ifrån analysmodellen vilket är ett hjälpmedel för att säkerställa revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

Sammanfattning:Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s.

Syftet med studien är att beskriva revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Uppsatsens grundläggande syfte är att belysa revisorernas sätt att arbeta kring anmälningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig från revisionspraxis generellt sett, jämför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervärdering har förändrats över tid. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmälningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som påverkar utvecklingen av denna inom revision.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angående hur denna ska kunna bekämpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rätta med lagöverträdarna. Genom en lagändring i aktiebolagslagen infördes en anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmälningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlängda arm, en form av ekopolis på uppdrag av myndigheterna, med en försämrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur revisorn ser på sin roll idag, efter anmälningspliktens införande, och ställa detta mot vad lagstiftaren åsyftar med lagändringen.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptäckten av bedrägeri eller inte. Det har det senaste åren förekommit flera debatter som diskuterat denna fråga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmälningsplikten identifierats, där en för nära relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förväntas ha den kunskap som behövs för att upptäcka bedrägeri? Detta är en del av de problemformuleringar som präglat arbetet och lett till utformningen av vår forskningsfråga som är hur revisorn ser på sin roll i upptäckten av bedrägeri? Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för denna fråga, och hur revisorn hanterar situationer där anmälningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ metod inriktat på det hermeneutiska synsättet. Vi har använt oss av en induktiv undersökningsansats och vår datainsamlingsmetod består av intervjuer.I vårt teoretiska avsnitt har vi tagit upp ämnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmälningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptäckten av bedrägerier, förväntningsgapet och skadeståndsskyldighet och ansvar.Utifrån intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingå inom ramen för revisorns arbete och det förväntningsgap som uppstår till följd av detta.Vi gjorde en analys på vårt resultat och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt där vi diskuterat likheter och olikheter.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.