Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

Bakgrund & problem: Tobias Svanström har i sin doktorsavhandling utfört en studie om hur små och medelstora företag kommer att efterfråga och använda revision samt rådgivningstjänster efter avskaffandet av revisionsplikten. Svanströms studie visade att omkring 60 procent av samtliga företag kommer behålla revision trots att lagkrav saknas. Avskaffandet av revisionsplikten förväntades enligt angivelser från riksdagen beröra 70 procent av Sveriges företag vilket motsvarade omkring 250 000 små aktiebolag. År 2010 beslutade regeringen att avskaffa revisionsplikten för småföretag. Avskaffandet av revisionsplikten förändrade inte omfattning på revisionen och revisorns arbete, utan det blev avgörande för om företag fick välja bort revision.

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyråer. Där byråerna som räknas till Big-4, second tier samt övriga är verksamma på ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byråer gör att små företag i Sverige har ett svårt val att veta vilken revisor de ska välja. Denna svårighet grundar sig i att revision som tjänst är svår att utvärdera innan den är köpt och erhållen.  De små företagen som fortfarande måste bli reviderade efter lagförändringen 2010 ställs nu och då inför valet av att välja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som påverkar valet av revisor.

I ett steg att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket året därpå undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebär att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% åren 2008?2012 jämfört med utsläppsnivån 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet är att etablera ett fungeran-de handelsystem av utsläppsrätter inom EU. Tanken är att länderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utsläppen genom att köpa och sälja rätter sinsemellan.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Idag pågår en debatt mellan företagens olika intressenter angående aktiemarknadens resursutnyttjande, speciellt rörande utdelningspolitiken i de svenska börsbolagen. Åtskilliga ägare vill se ökade utdelningar och menar att kapitalmarknaden bättre än företaget kan investera pengarna i lönsamma projekt. Ledningen å sin sida motsätter sig detta och hävdar vikten av en god likviditet inför framtida investeringar. Motsättningarna blir dessutom än större då företaget har stora fria kassaflöden. Vid ett stort fritt kassaflöde har ledningen incitament till att investera i projekt med negativa nettonuvärden.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skallinrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningenär riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Bakgrund och problem: Det nya K3-regelverket är en del av Bokföringsnämndens K-projekt och ska tillämpas av svenska onoterade bolag av större storlek från och med 1 januari 2014. Regelverket är en del av det harmoniseringsprojekt som pågår i världen vilket kan göra det svårt för företag utan internationella anknytningar att se någon direkt fördel av övergången och de initiala kostnader som tillkommer. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt utreda hur övergången till K3-regelverket berör ett onoterat koncernbolag som innehar rollen som leasegivare. Ytterligare syftar uppsatsen till att granska hur revisorer ser på denna förändring och hur eventuella problem kan undvikas. Förhoppningsvis kommer denna granskning även underlätta tillämpningen av K3 för det företag som valts för fallstudien.Avgränsningar: Denna uppsats har som syfte att belysa de förändringar som uppkommer för leasegivare vid övergången, vilket gör att de regler som skiljer sig åt från tidigare regler på detta område är mest relevanta. Vidare belyses endast ett företag som berörs av övergången i en fallstudie, vilket inte kan sägas ge en generell bild av hur alla företag påverkas av denna.Metod: Metoden som används i uppsatsen är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fallstudie samt två intervjuer.

En del brott genererar stora vinster och särskilt höga summor drar till sig mer uppmärksamhet. Det blir därför nödvändigt att förvandla pengar från kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och därmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. Tvättning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens årsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmälda rapporter om misstänkt penningtvätt. Revisionsbranschen har här en betydelsefull roll för att förhindra penningtvätt, då de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstår därmed oklarheter angående revisorers handlingar vid misstanke om penningtvätt och vad Finanspolisen har för förväntningar på revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhåller sig till anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar på revisorn.

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden.