Syftet med denna uppsats är att utreda vilken syn revisorer har på ansvarsfrihetsinstitutets bedömning av ersättningsskyldighet och vilka konsekvenser detta medför.Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkställande direktör orsakat bolaget ekonomisk skada som kan leda till ersättningsskyldighet skall revisorn anmärka på detta i revisionsberättelsen samt lämna ett uttalande till bolagsstämman om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av bolaget under det år som har gått.Uppsatsen grundar sig på den rättsekonomiska analysen, vilket innebär att utgångspunkten har lagts på de relationer som finns mellan olika grupper inom och i anslutning till företaget. Teorin i denna uppsats utgår från två olika bolagsstyrningsteorier som bygger på en existerande informationsasymmetri. Det kan ifrågasättas i vilken mån informationsasymmetrin kan utjämnas med revisorn som övervakare.Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer som grund. Den slutsats som har dragits är att ansvarsfrihetsinstitutet endast verkar ge bolagets intressenter information om bolagets förvaltning är undermålig, genom en avstyrkt ansvarsfrihet i vissa fall. Uttalandet om ansvarsfrihet borde därför anses som alltför onyanserat.

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ?kvalitetsstämpel?.Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ?analysmodellen?.

Bakgrund: Förtroende är en viktig förutsättning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger även den på förtroende. Revisorer använder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan använder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens från flera revisionsbyråer kan det leda till att revisorer tänker mer på hur de presenterar och framställer revisionsbyrån och sig själva för att göra byrån mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara på det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som revisorerna tycker är viktigt att revisorn besitter som får ansvara för det första klientmötet.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

De senaste årens skandalaffärer såsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmänhetens förtroende för finansmarknaden försämrades. Den internationella debatten om hur man skall återskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnå förtroendet är revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vår uppsats kommer vi att fokusera oss på revisors oberoende och åtgärder som kan vidtas för att kunna stärka detta oberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förebyggande åtgärder som skulle kunna stärka revisors neutrala ställning vid uppkomsten av beroendesituationer.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten.Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter.Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden.