Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt.

Flera stora företagsskandaler har under senare år lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrågor. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom att etik, moral och en professionalism skall återspeglas i dennes handlande. I vår uppsats har vi valt att enbart titta på de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skärpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning på alla de problem en revisor måste underkasta sig, lagarna är ofta dispositiva vilket ger upphov till en gråzon.

Ansvar är ett begrepp som används flitigt inom samhället och synnerhet inom den svenska sko-lan. Trots att begreppet är välbekant för oss alla, görs olika definitioner. Syftet med studien var att söka förståelse för elevers syn gällande ansvar för sitt skolarbete. Vi ville också undersöka om det fanns några skillnader när det gällde synen på ansvar mellan elever med höga respektive låga meritvärden. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade inter-vjuer på en högstadieskola.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde.Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.

Syfte: Syftet är att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers påverkan vid värderingen av ett företags varumärke.Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk vetenskapssyn där en kvantitativ ansats används.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgår ifrån teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen används är femfaktor-teorin samt riskbenägenhet.Empiri: Det empiriska materialet som används i denna studie är insamlat med hjälp av ett modellföretag samt en kompletterande enkät.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes värdering av ett varumärke. Detta berör både faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumärkesvärderingen,men då signifikans ej finns för hela modellen är det inget som statistiskt kan säkerställas..

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram några företags syn på sitt sociala ansvar i debatten kring ämnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjälp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer med en respondent från varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) är positiva till den utveckling som finns inom området och att socialt ansvar får en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och miljö i sitt globala ansvar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..

Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmänheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrågasätta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter världen över. Till följd av den kris som råder har revisionsberättelsens betydelse ifrågasatts. Rapportens användare anser att den inte innehåller relevant information och efterfrågar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förändring av revisionsberättelsen och arbetar just nu med att förändra rapportens innehåll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, FAR, har gett ett remissvar på ett av de framlagda förslagen och är positiva till initiativet om en förändring men har invändningar på vissa delar.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot kränkande behandling?. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ?Plan mot kränkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning.