En revisor tvingas inför varje uppdrag ta ställning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit så. Den är ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, då revisorns oberoende var starkt ifrågasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda på genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stärka revisorns oberoende??.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poäng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, Revisorsnämndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utvärdera om den nya revisorslagen medför en förändring i oberoendefrågor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillämpa analysmodellen skulle agera i dessa frågor. Metod: Det har genomförts en rättsdogmatisk studie som ligger till grund för utvärderingen. Den har bestått av en jämförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrågor. Vidare har en fallstudie genomförts, där revisorer har fått tillämpa analysmodellen på ett antal typfall som är kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: Våra slutsatser är att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsättningar kan åta sig eller behålla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag där revisionsklienten ingår i ett avtalsförhållande med revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där revisorn tillhandahåller revisionsklienten med konsulttjänster av revisionell karaktär.

En förutsättning för att revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden.

Intressekonflikter spelade en stor roll i de skandalerna som uppdagades kring sekelskiftet som exempelvis Enron. Nya standarder och regleringar uppkommer med jämna mellanrum för att försöka stärka och upprätthålla revisorns oberoende. Lagstiftare har länge försökt hävda att fristående rådgivningstjänster rubbar revisorns oberoende men empiriska studier uppvisar varierande resultat. Trots införandet av en strängare reglering år 2002 i USA genom Sarbanes-Oxley Act (SOX), som innebar att många fristående rådgivningstjänster förbjöds, menar forskare att det krävs mer forskning kring intressekonflikter som kan uppstå inom revision. Utöver intressekonflikter kan även de olika förväntningarna och krav som ställs på revisorns olika roller som dels oberoende granskare, dels engagerad rådgivare ge upphov till en konflikt. Det finns en hel del forskning som behandlar oberoende, revisionskvalité och rådgivningstjänster men desto mindre forskning som studerar revisorns dubbla roller.

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp.I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen.

En revisor har ett stort ansvar då de ska försäkra företagets intressenter att redovisningen är tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvåras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard är IFRS 3 som behandlar rörelseförvärv. Detta då klassificeringen av övervärden, enligt tidigare forskning, är ojämnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försäkra att standarderna tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt, men frågan är om det verkligen görs i praktiken.

Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Bakgrund: Revisorns roll går idag längre än vad den traditionella granskande rolleninnebär. Detta innebär bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvärde till revisionen i syfte att skapa ett mervärde och hålla sig konkurrenskraftig påmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervärdeskapare ännu viktigare om än avgörande i de fall vid klienten står inför ettval av att behålla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag måste ha en revisorblir revisorns roll som mervärdeskapare viktig då det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrå.Syfte: Med bakgrund till att det är viktigt att revisorn genererar ett mervärde för attbehålla sina klienter är syftet med vår studie att identifiera och förklara vad revisorerupplever är mervärde och vad de gör för att skapa mervärde för klienten. Vi kom ävenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervärde är och hur det skapas för att kartläggaom det fanns skillnader mellan vad revisorerna och klienterna uppfattar som mervärde.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt där vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjälp av en enkätstudie riktad mot revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer på att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervärde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.

SammanfattningRevisionsbyråer har sedan urminnes tider utöver revisionen erbjudit rådgivningstjänster tillsina revisionsklienter. Diskussionen om revisorns dubbla roll som både revisor och rådgivareär något som diskuterats bland forskare och lagstiftare runt hela världen. Enligt tidigareforskning föreslås fördelarna med att revisionsbyrån erbjuder både revision och rådgivning tillklienterna vara kunskapsöverföring och kostnadsfördelar.En förutsättning för att revisionen ska fylla sin funktion är att revisorn är oberoende i singranskning och rapportering av företagets verksamhet och räkenskaper. Med anledning av attföretag i större utsträckning efterfrågar rådgivningstjänster från sin revisionsbyrå har fråganom revisorernas oberoende intensifierats. Lagstiftare är oroliga för att rådgivningstjänsternautgör ett hot för revisorns oberoende.

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 års aktiebolagslag haft ett obegränsat skadeståndsansvar vilket innebär att revisorn i princip kan krävas på mångmiljonbelopp. Den 17 september år 2008 avlämnade justitiedepartementet en utredning i fråga om en begränsning av revisorers skadeståndsansvar som är föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen på finansmarknaden har gjort det svårt för de stora revisionsbyråerna att köpa ansvarsförsäkringar, vilket har lett till höga försäkringspremier. EU-kommissionens rekommendation präglas av en oro för att det inte ska finnas tillräcklig många revisionsnätverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.