Sökresultat:
547 Uppsatser om Revisorns anmälningsplikt - Sida 5 av 37
Revisorns oberoende : En jÀmförande studie mellan revisorer som Àr verksamma vid smÄ respektive stora revisionsbyrÄer, med utgÄngspunkt i analysmodellen.
BAKGRUND: Revisorns oberoende Àr en av grundförutsÀttningarna för att revisorn ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett oklanderligt vis och ge samhÀllet en rÀttvisande bild av företagen. Skandalerna kring Enron och HQ Bank har belyst oberoendefrÄgan under senare tid. Skandalen kring HQ Bank har lagt fokus och haft en negativ inverkan pÄ förtroendet för den svenska revisionsbranschen. Ytterligare arbete har dÀrför pÄbörjats gÀllande oberoendefrÄgan. Vi har valt att i studien utgÄ ifrÄn analysmodellen vilket Àr ett hjÀlpmedel för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende, modellen innefattar tre steg för revisorn att följa.
Avskaffandet av revisionsplikten : En kvantitativ undersökning om revisorns förÀndrade vardag
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte lÀngre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska rÀkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förÀndrat klientel samt förÀndrat tjÀnsteutbud för revisionsbyrÄerna och dÀrmed ett förÀndrat arbetssÀtt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie Àr dÀrför att kartlÀgga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett nÄgra förÀndringar i denna pÄ grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nÀmligen genom en webbaserad enkÀt. Detta dÄ vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom omrÄdet samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade Àven före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat pÄ samma byrÄ under perioden.
Uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberÀttelsen : En studie om samspelet mellan företagsledning och revisor samt dess pÄverkan pÄ revisors uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberÀttelsen
Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.
Revisionsuppdragets lÀngd : En studie om hur revisorer uppfattar betydelsen av lÀngden pÄ revisionsuppdragen
Syftet med studien Àr att beskriva revisorers uppfattning om, och i sÄ fall hur, lÀngden pÄ revisionsuppdraget pÄverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhÀmtning av primÀrdata har intervjuer genomförts med fem slumpmÀssigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har anvÀnts som sekundÀrdata.Slutsatsen dras att lÀngden pÄ revisionsuppdraget kan ha en vÀsentlig pÄverkan pÄ revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av lÄnga revisionsuppdrag enligt bÄde forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur lÀngden pÄ revisionsuppdragen pÄverkar revisorns oberoende stÀllning strider dock mot tidigare forskning som hÀvdar att lÄnga revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende stÀllning..
Revisorernas oberoendearbete: hur ser det ut och vilka Àr
svÄrigheterna?
Ett av de viktigaste kriterierna vid revision Ă€r att den granskande revisorn agerar oberoende. Ă
sidosÀtts oberoendet kan det innebÀra negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie dÀr tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det frÀmst Àr det synliga oberoendet som stÀrks.
Revisorns personliga moral : En kvalitativ studie om hur revisorns personliga moral pÄverkar dennes oberoende handlande vid arbetet som bÄde granskare och rÄdgivare
Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.
Hur utvecklas revisionspraxis? ? En studie av revisorns arbete kring anmÀlningsplikten.
Uppsatsens grundlÀggande syfte Àr att belysa revisorernas sÀtt att arbeta kring anmÀlningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig frÄn revisionspraxis generellt sett, jÀmför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervÀrdering har förÀndrats över tid. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmÀlningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som pÄverkar utvecklingen av denna inom revision.
Revisorns stÀllning : FrÄn beroende till oberoende
Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.
Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?
SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ĂREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..
Vad Àr kvalitet i revision?
Revisionsbranschens frÀmsta uppgift Àr att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom
detta tillhandahÄlla en social och affÀrsmÀssig trygghet i samhÀllet. Revisorns oberoende Àr det som
ger trovÀrdighet Ät den finansiella informationen, kraven pÄ revisorns oberoende och en kvalitetssÀker
revision Àr dÀrför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare Ärs
skandaler. FrÄgestÀllning: VÄr problembakgrund och vÄr problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfrÄga som vÄr
uppsats Àmnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyrÄer av olika storlek i deras arbete med, och instÀllning till, vissa
kvalitetsfaktorer inom utvalda omrÄden?
För att kunna besvara vÄr huvudfrÄga har vi formulerat följande delfrÄga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnÄ en god kvalitet i revision?.
Klientidentifiering och det dysfunktionella beteendets pÄverkan pÄ revisionskvaliteten
Revision Àr en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhÀllsperspektiv Àr dÀrför kraven pÄ revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebÀr att faktorer som pÄverkar oberoendet och revisorns kompetens pÄverkar samtidigt kvaliteten pÄ revisionen. Det finns mÄnga saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot Àr revisorns relation till klienten. En faktor som kan pÄverka denna relation Àr hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vÄr sjÀlvbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer.
Drivkrafter för ett revisorsbyte ? En studie utifrÄn bÄde revisorers och klienters perspektiv
Drivkrafter för ett revisorsbyte Àr en aktuell frÄga dÄ revisorsbyten har blivit allt vanligare och Äsikterna om de bakomliggande drivkrafterna gÄr isÀr mellan forskare. Syftet med uppsatsen Àr att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktÀr, leder till att en revisor vÀljer att avsÀga sig en klient samt till att en klient vÀljer att byta revisor. Studien grundas pÄ tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. DÄ mÄlet varit att finna drivkrafter, bÄde utifrÄn revisorers och utifrÄn klienters perspektiv, Àr studien upplagd som en sammanstÀllning av tvÄ skilda kvantitativa enkÀtundersökningar dÀr revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.TeorigenomgÄngen skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrÄn revisorns strÀvan att avancera karriÀrmÀssigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belÀgg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de gÄr att förkasta.
Revisorns anmÀlningsplikt - revisorns roll efter dess införande
Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angÄende hur denna ska kunna bekÀmpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rÀtta med lagövertrÀdarna. Genom en lagÀndring i aktiebolagslagen infördes en anmÀlningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmÀlningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlÀngda arm, en form av ekopolis pÄ uppdrag av myndigheterna, med en försÀmrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur revisorn ser pÄ sin roll idag, efter anmÀlningspliktens införande, och stÀlla detta mot vad lagstiftaren Äsyftar med lagÀndringen.
Revisorns ansvar under granskningen : Àr det revisorns skyldighet att upptÀcka bedrÀgeri?
Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptÀckten av bedrÀgeri eller inte. Det har det senaste Ären förekommit flera debatter som diskuterat denna frÄga. Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmÀlningsplikten identifierats, dÀr en för nÀra relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förvÀntas ha den kunskap som behövs för att upptÀcka bedrÀgeri? Detta Àr en del av de problemformuleringar som prÀglat arbetet och lett till utformningen av vÄr forskningsfrÄga som Àr hur revisorn ser pÄ sin roll i upptÀckten av bedrÀgeri? Syftet med studien Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för denna frÄga, och hur revisorn hanterar situationer dÀr anmÀlningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod inriktat pÄ det hermeneutiska synsÀttet. Vi har anvÀnt oss av en induktiv undersökningsansats och vÄr datainsamlingsmetod bestÄr av intervjuer.I vÄrt teoretiska avsnitt har vi tagit upp Àmnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmÀlningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptÀckten av bedrÀgerier, förvÀntningsgapet och skadestÄndsskyldighet och ansvar.UtifrÄn intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingÄ inom ramen för revisorns arbete och det förvÀntningsgap som uppstÄr till följd av detta.Vi gjorde en analys pÄ vÄrt resultat och jÀmförde det med vÄrt teoretiska avsnitt dÀr vi diskuterat likheter och olikheter.
Revisorns icke finansiella beroende : en experimentell undersökning av klientidentifikation
Studiens syfte har varit att förklara i vilken utstrÀckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstÄ genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter pÄ revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan pÄverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. SÄledes har vÄr problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta pÄverkar revisorns objektivitet? Hur pÄverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkÀtundersökning som skickades ut till 1200 godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkÀten skickades ut i samband med alla deklarationer.