Title: The auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3Authors: Christopher Dimovski and Dennis Carlsson Published: Spring 2014 Background: The background of this study is the introduction of the new K-regulations. For small businesses, there is a possibility to choose between the rule-based K2 and the principal-based K3. It becomes mandatory to apply the K-regulations from 2014. We want with this study understand and explain the significance of the auditor and its recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3. Aim: The aim of this study is to describe how the auditor makes recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3 and through that create an understanding of what influence the auditor have when it makes recommendations and at the end contribute to the building of models. Formulation of problem: How can we understand and explain the auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3?Methodology: We have used a qualitative method where we have interview eight auditors.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor?s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor?s negotiation strategy against the client and the auditor?s objectivity.Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey.

I dag genomförs många förenklingar på revisions och redovisningsområdet för små ochmedelstora bolag. En förenkling är uppluckringen av gällande byråjävsregler iaktiebolagslagen som föreslås i regeringens slutbetänkande Revisorns skadeståndsansvarSOU 2008:79. Den innebär att små och medelstora bolag kommer att kunna anlita sammarevisionsbyrå för hjälp med grundbokföring som den byrå det anlitar för revision, så kalladekombiuppdrag. Detta är i dagsläget förbjudet enligt jävsreglerna i aktiebolagslagen. Iframtiden ska jävsreglerna helt ersättas med analysmodellen i revisorslagen då revisorer skabedöma sin opartiskhet och självständighet (SOU 2008:79).

I dagsläget har revisorn ett obegränsat skadeståndansvar vilket innebär att revisorn i princip kan bli stämd på mångmiljonbelopp om hon åsidosätter god revisionssed. Till följd av detta har det på senare tid setts en tydlig tendens till att utvecklingen för skadestånd inom revisionsbranschen är oroväckande. Antalet skadeståndskrav har ökat väsentligt på kort tid och de krav som ställs mot revisorn uppgår allt oftare till betydande belopp. Olika organisationer arbetar nu med att förändra reglerna kring revisorers skadeståndsansvar. En önskan är att låta revisorernas nuvarande skadeståndsansvar övergå från obegränsat till begränsat, för att på så sätt få ner antalet stämningar samt minska stämningsbeloppen som ställs mot revisorerna.Denna uppsats är kopplad till en studie om revisorers skadeståndsansvar som genomförts av London Economics.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Under 1990-talet pågick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig.

Revisionen har många intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, däribland företagsledningen. Revisorns uppgift är att göra en oberoende kritisk granskning av årsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förväntningar på revisorn skilja sig åt gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förväntningsgap bildas. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om företagsledningens förväntningar på revisorn skiljer sig åt i olika stora företag och hur ett eventuellt förväntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och även i viss mån revisorer.

Uppsatsen kartlägger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmässig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skäl att anta bibehållna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förändring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa åtagande i relationerna. Dessa dimensioner, från litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjänsteportföljens uppbyggnad. Utifrån dessa utformades frågor, och personliga intervjuer låg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

Bakgrund: Revisorn är en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det är revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin årsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebär att ur ett etiskt perspektivagera så att man visar sig värd det förtroende som yrket som revisorkräver.Problem: På senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affärerhar resulterat i att man ifrågasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. Revisionsbyråerna har sett ett behov av stabilaförutsättningar och en allmänt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vägleda revisorn.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur revisorer ser på den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistår revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger på personliga intervjuer med revisorer på fem olika byråer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara på frågor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag är nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagsläget.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.