Sökresultat:
547 Uppsatser om Revisorns anmälningsplikt - Sida 10 av 37
Har revisorns samvete nÄgon grÀns? En studie om den revisionsnÀra rÄdgivningen
För att revisorn pÄ ett sjÀlvstÀndigt och opartiskt sÀtt ska kunna utföra en trovÀrdig granskning krÀvs att han Àr oberoende i förhÄllande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krÀvs. Revisorn kan utöver granskningen Àven ge fristÄende rÄdgivning till revisionsklienten. Detta har pÄ senare Är diskuterats intensivt, dÄ mÄnga anser att det inte gÄr att kombinera rollerna som granskare och rÄdgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror pÄverkar revisorn i hans/hennes rÄdgivning och utgick frÄn en modell nÀr vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjÀlp av en enkÀtundersökning som vÀnde sig till kvalificerade revisorer.
Kan lokal tillvÀxt och regionförstoring gÄ hand i hand? : En studie om Motala kommuns strategier för ökad attraktivitet och lokala utveckling
EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.
Reglering kontra förtroende - Revisorns anmÀlningsplikt i förÀndring
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..
SkadestÄndsansvar vid vÄrdslös revision - sÀrskilt om adekvat kausalitet
I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vÄrdslös revision av ett aktiemarknadsbolags Ärsredovisning, och dÀrefter analyseras ansvarets omfattning i förhÄllande till lagstiftningens ÀndamÄl och sammanhang. Revisorns roll Àr att via revision granska att redovisningen hÄller den kvalité som krÀvs, vilket i sin tur Àr viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhÀllsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadestÄndssanktion har som frÀmsta syfte att motivera en aktsamhetsnivÄ som bidrar till uppfyllandet av dessa mÄl.Revisorn kan alltsÄ bli skadestÄndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krÀvs bland annat att skada uppstÄtt, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vÄrdslösa revisionen och skadan.
Revisorn och rekommendationen om ansvarsfrihet
Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken syn revisorer har pÄ ansvarsfrihetsinstitutets bedömning av ersÀttningsskyldighet och vilka konsekvenser detta medför.Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkstÀllande direktör orsakat bolaget ekonomisk skada som kan leda till ersÀttningsskyldighet skall revisorn anmÀrka pÄ detta i revisionsberÀttelsen samt lÀmna ett uttalande till bolagsstÀmman om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av bolaget under det Är som har gÄtt.Uppsatsen grundar sig pÄ den rÀttsekonomiska analysen, vilket innebÀr att utgÄngspunkten har lagts pÄ de relationer som finns mellan olika grupper inom och i anslutning till företaget. Teorin i denna uppsats utgÄr frÄn tvÄ olika bolagsstyrningsteorier som bygger pÄ en existerande informationsasymmetri. Det kan ifrÄgasÀttas i vilken mÄn informationsasymmetrin kan utjÀmnas med revisorn som övervakare.Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer som grund. Den slutsats som har dragits Àr att ansvarsfrihetsinstitutet endast verkar ge bolagets intressenter information om bolagets förvaltning Àr undermÄlig, genom en avstyrkt ansvarsfrihet i vissa fall. Uttalandet om ansvarsfrihet borde dÀrför anses som alltför onyanserat.
Politisk Instabilitet och Turism : Vad hÀnder nÀr kontrollen försvinner?
EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.
Analysmodellen : GÄr det och sÀkerstÀlla oberoendet med analysmodellen som verktyg?
Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrÄgan pÄ utvidgad kompetensen hos revisionsföretagen. Klienterna förvÀntade sig en utökad rÄdgivningsverksamhet i frÄgor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvÀrderingar mm. MÄnga kritiska röster höjdes dÄ inom branschen eftersom det ansÄgs att rÄdgivningen pÄverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begrÀnsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvÀrlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.
VÀrdet av att behÄlla revisionen : En kvalitativ studie gÀllande bakomliggande faktorer till varför smÄ företag vÀljer att behÄlla revisionen
Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 dÀr cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet Àr bland annat att företag ska besluta om revision Àr en nödvÀndighet eller inte.Syftet med denna studie Àr att analysera bakomliggande faktorer till varför smÄ företag har valt att behÄlla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. UtifrÄn studiens primÀrdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprÀtthÄllandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring Àmnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försÀkran, förbÀttring, försÀkring, komfort respektive legitimering. .
Kvalitativ undersökning av analysmodellen
I dagens samhÀlle Àr det viktigt att revisorn Àr oberoende eftersom att marknaden mÄste kunna lita pÄ den ekonomiska information som företagen lÀmnar ut. Revisorns granskning och godkÀnnande fungerar som en slags ?kvalitetsstÀmpel?.Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebÀr har varit pÄ tapeten lÀnge, och vid Enrons kollaps Är 2001 nÄdde oberoendefrÄgan sin kulmen. Media uppmÀrksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmÀnheten.FrÄn och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de pÄbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den sÄ kallade ?analysmodellen?.
Förtroende, mer Àn bara ett ord : - hur revisorer anvÀnder sig av olika faktorer i det första klientmötet
Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.
Revisorns oberoende : -Med fokus pÄ analysmodellen och revisorsrotation
Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.
Revisorns oberoende : - En studie av förebyggande ÄtgÀrder vid beroendesituationer
De senaste Ärens skandalaffÀrer sÄsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmÀnhetens förtroende för finansmarknaden försÀmrades. Den internationella debatten om hur man skall Äterskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnÄ förtroendet Àr revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vÄr uppsats kommer vi att fokusera oss pÄ revisors oberoende och ÄtgÀrder som kan vidtas för att kunna stÀrka detta oberoende. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förebyggande ÄtgÀrder som skulle kunna stÀrka revisors neutrala stÀllning vid uppkomsten av beroendesituationer.
Verkligt vÀrde : Revisorns syn pÄ en rÀttvisande bild av vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter
ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förÀndring vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick dÄ möjlighet att vÀrdera tillgÄngen till vÀrkligt vÀrde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstÄtt felvÀrderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrÄgasatts. Vi kommer att se nÀrmare pÄ revisorernas syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ revisorers tankar om vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rÀttvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring Àmnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom Àmnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansÄg att vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rÀttvisande bild. Metoden ansÄgs dock vara relativt komplicerad och komplex.
K1-regelverket : -har det blivit en förenkling?
Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.
Bedömning av vÀsentlighet och risk : En fallstudie ur ett revisorsperspektiv
Under senare Är har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhÄllande till ekonomiska skandaler. Med hÀnsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter Àven arbeta för att eliminera eventuella risker för vÀsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga pÄ att koncentrera revisionen till högrisk omrÄden istÀllet för omrÄden dÀr risken för vÀsentliga fel Àr lÄg. Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorn gÄr tillvÀga vid bedömningen av vÀsentlighet och risk i revisionsprocessen.