Sökresultat:
547 Uppsatser om Revisorns anmälningsplikt - Sida 11 av 37
Revisionsrik - Struktur eller bedömning?
I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.
Svensk kod för bolagsstyrning : Hur pÄverkas revisorernas förtroende?
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.
Vart tog kostnaden vÀgen? : En studie om avskaffandet av revisionspliktens effekter
Bakgrund och problem: Alla smÄ aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebÀr en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sÀnker denna transaktionskostnad genom att minska osÀkerheten. NÀr revisorn plockas bort frÄn utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förÀndras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten.Syfte: Studiens syfte Àr att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fÄtt pÄ kostnaderna för utbyten mellan smÄ aktiebolag och deras intressenter.Metod: I studien tillÀmpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer frÄn var och en av intressentgrupperna: Àgare, lÄngivare, leverantörer och kunder.
Revisorns nÀtverk - ett nödvÀndigt verktyg?
Kompetenskraven som stÀlls pÄ revisorn Àr mÄnga. NÀr revisorns egna kunskaper inte rÀcker till mÄste olika specialister knytas till uppdraget. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nÀtverket kan se ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn. Vidare har vi undersökt vad nÀtverket anvÀnds till och hur det upprÀtthÄlls.
Revisorns roll vid granskningsprocessen av goodwill
Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvÀrv, nÀr köparen betalar ett överpris för förvÀrvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgÄngsposterna i bolags balansrÀkningar. Införandet av IFRS/IAS Är 2005 har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en vÀrdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift Àr att kvalitetssÀkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehÄller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jÀmfört med tidigare lagstiftning.
Revisorns betydelse vid en kreditbedömning : -En kvalitativ studie om revisorns roll i smÄ aktiebolag vid bankernas kreditbedömningar
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad revisorn har för betydelse i de smÄ aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta Ästadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna anvÀnder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. VÄr problemformulering lyder som följer: Blir det lÀttare för företagen att erhÄlla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fÄngats genom de senaste diskussionerna angÄende det eventuella införandet av frivillig revision i de smÄ aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.
Vilken betydelse har den informella organisationen vid en verksamhetsförÀndring?
Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.
En jÀmförelse studie mellan svensk och amerikansk rÀtt utifrÄn revisors oberoende vid rÄdgivning
Skillnaden mellan svensk och amerikansk rÀtt Àr att, den amerikanska rÀtten Àr uppbyggd kring förbudsregler vad det gÀller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rÀtten tar fasta pÄ revisorns egen förmÄga att avgöra vad som Àr hot mot hans oberoende vid fristÄende rÄdgivning och vilka ÄtgÀrder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rÀtten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristÄende rÄdgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristÄende rÄdgivning med hjÀlp av den analysmodell som han har till sin hjÀlp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stÀmmer vÀl med de principer som det nya Ättonde EU-direktivet har fastlagt skall gÀlla för medlemslÀnderna.Jag anser inte att den fristÄende rÄdgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.
Den HÄllbara Redovisningen : En jÀmförande studie av upprÀttandet bland B2B och B2C-företag
Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.
Saklig grund och entledigande av revisorn - en förÀndring i revisorsdirektivet
Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förÀndringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna fÄr en revisor enbart sÀgas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket Àr den organisation som granskar att underrÀttelse har kommit in.FörÀndringen Àr till för att stÀrka revisorns oberoende sÄ att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. DÄ ÄterstÄr frÄgan vad Àr saklig grund och kan ett entledigande bero pÄ att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?DÄ klienten mÄste ange en motivering kommer frÄgan kan motiveringen som anges pÄverka det förtroende som klienten har mot revisorn? DÄ allmÀnhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovÀrdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden pÄ oberoende, etik och kompetens.
Revisorns resonemang i moraliska termer kring oberoendefrÄgor
ABSTRACTThe auditor independence is constantly being questioned while discussing whether the auditor is really independent from the client. There are also factors threatening the auditor?s independency and decreasing the legitimacy towards the auditors. One example is the long-term relationship between the auditor and the client.The analysis model is the most useful for the auditor to control his independency. Former studies show that the auditor?s judgments about the threat to independence differed among the auditors.
Ny revisionsstandard i Sverige: vad innebÀr den för revisorerna?
Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) Àr en översÀttning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebÀr en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förÀndrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhÄllanden Àn tidigare. Företagen Àr mer komplexa idag och det stÀller krav pÄ revisionen. Idag rÀcker det inte med en revision som enbart baseras pÄ principer.
Vad ligger till grund för revisorns vÀsentlighetsbedömning?
Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns vĂ€sentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ămne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: VĂ€sentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva och förklara var grĂ€nsen gĂ„r för om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt samt vad som kan komma att pĂ„verka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t samt ett fall som skickades ut genom mail.För att fĂ„ förstĂ„else för det valda Ă€mnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svĂ„r del för revisorns yrkesroll Ă€r att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt eller inte. DĂ„ det inte finns nĂ„gon generellt nedskriven tröskelnivĂ„ för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vĂ„rt syfte om vad bedömningarna grundar sig pĂ„. De motiveringar vi har erhĂ„llit tyder pĂ„ en stor variation mellan de grunder som anvĂ€nds.
Getting well by getting together : how organizational culture influence auditors? well-being
PÄ senare Är har sjukskrivningarna i Sverige ökat pÄ grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero pÄ den ökade stressen i dagens samhÀlle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för mÀnniskor. Det kan bero pÄ att tidigare forskning inom well-being, vÀlmÄende, frÀmst har riktats mot lÀkarkÄren. Eftersom revisorer, precis som lÀkare, anses vara en profession av mÄnga, finns det incitament att Àven studera revisorers well-being. Tidigare forskning har pÄvisat att organisationskulturen bÄde kan ha en positiv och en negativ inverkan pÄ en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyrÄer pÄverkar revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistÄtt oss i utformandet av en enkÀt.
FörvÀntningsgap vid mindre och medelstora företag - Revisorns roll under förÀndringen
Bakgrund och problem: De senaste Ärens debatter kring revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagslÀget handlar frÀmst omdet ansvar som revisorer förvÀntas ha ifrÄn de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer frÀmst frÄn de företagsskandaler som intrÀffat, bÄdeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fÄtt mÄnga tolkningaroch frÄgan Àr vem som bÀr ansvaret för att en sÄdan skandal intrÀffar? Somliga menar pÄ attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen stÀller sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stÀmmer enligt gÀllande regler och normer.