Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på Revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är Revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

Problemdiskussionen behandlar huruvida Revisorn har en roll i upptäckten av bedrägeri eller inte. Det har det senaste åren förekommit flera debatter som diskuterat denna fråga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmälningsplikten identifierats, där en för nära relation till kunden setts som ett problem. Vad har Revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förväntas ha den kunskap som behövs för att upptäcka bedrägeri? Detta är en del av de problemformuleringar som präglat arbetet och lett till utformningen av vår forskningsfråga som är hur Revisorn ser på sin roll i upptäckten av bedrägeri? Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för denna fråga, och hur Revisorn hanterar situationer där anmälningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ metod inriktat på det hermeneutiska synsättet. Vi har använt oss av en induktiv undersökningsansats och vår datainsamlingsmetod består av intervjuer.I vårt teoretiska avsnitt har vi tagit upp ämnen som bland annat behandlar Revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmälningsplikten, ekonomiska brott, Revisorns roll i upptäckten av bedrägerier, förväntningsgapet och skadeståndsskyldighet och ansvar.Utifrån intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingå inom ramen för Revisorns arbete och det förväntningsgap som uppstår till följd av detta.Vi gjorde en analys på vårt resultat och jämförde det med vårt teoretiska avsnitt där vi diskuterat likheter och olikheter.

När det finns en skillnad mellan vad Revisorn förväntas utföra och vad Revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör Revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

Revisorn blir skadeståndsskyldig mot aktieägarna och annan huvudsakligen när han brister i att upprätthålla god revisionssed och då oftast genom att inte vara oberoende vid utförandet av sitt uppdrag. Aktieägarna kan inte anses vara en ändamålsenlig avgränsning av Revisorns skadeståndsberättigade krets. Utifrån behovet av revision förklaras Revisorns roll och redovisningens funktion vilket visar att Revisorns ansvar måste följa hans roll och syftet med redovisningen. Detta ansvar sträcker sig längre än till aktieägarna men ju längre avståndet är mellan intressenten och företaget och Revisorn desto svårare blir det att visa på Revisorns uppsåt eller oaktsamhet..

Dagens standardiserade revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att Revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte Revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberättelsen. För att fo?rbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där Revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till revisionsberättelsen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Revisorn har för betydelse i de små aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta åstadkoms genom att analysera Revisorns roll samt hur bankerna använder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. Vår problemformulering lyder som följer: Blir det lättare för företagen att erhålla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för Revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fångats genom de senaste diskussionerna angående det eventuella införandet av frivillig revision i de små aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om Revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att Revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur Revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka Revisorns prissättning.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om Revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att Revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur Revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka Revisorns prissättning.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka Revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga Revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av Revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot Revisorn? Då allmänhetens förtroende för Revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens.

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa Revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor.

Bakgrund: Förtroende är en viktig förutsättning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger även den på förtroende. Revisorer använder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan använder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens från flera revisionsbyråer kan det leda till att revisorer tänker mer på hur de presenterar och framställer revisionsbyrån och sig själva för att göra byrån mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara på det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som revisorerna tycker är viktigt att Revisorn besitter som får ansvara för det första klientmötet.

Uppsatsen handlar om Revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att Revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt Revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.

En revisor har en mängd lagar och rekommendationer att ta hänsyn till i sitt arbete. När ytterligare en lag, anmälningsplikten, kom år 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmälningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillåtelse att vända sig till en åklagare, vilket nu är en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Anmälningsplikten kom alltså att ställas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svårt för revisorerna att få fram den information som krävs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom Revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för Revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av Revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att Revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan påRevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån Revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas Revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att Revisorn riskerar att frångå god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter Revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår. För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter.