Valet av problemområdet bygger på det fokus som har riktats mot Revisorns oberoende under de senaste åren allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rådgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken är stor att Revisorn förlorar sin oberoende ställning genom konsultverksamheten. Risken uppstår då det blir svårt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnära konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svårare att urskilja. Problemet har uppmärksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ?vart var Revisorn??. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av Revisorns roll.

Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr Revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats på många håll i samhället kring hur det påverkar kvalitén på de berörda företagens årsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket påstår att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i årsredovisningar samt att antal försent inlämnade årsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angående deklarationerna som företagen lämnar in årligen.Det var ett direktiv från Europarådet som ledde till införandet av frivillig revision i små företag. Målet var att sänka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvärlden. Det var dock upp till Sverige att sätta upp egna gränser för vilka företag som får utnyttja reglerna om frivillig revision.

På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där Revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har Revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller Revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

När det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmänhet om vad en revisor gör och bör göra så uppstår ett förvätningsgap. Förväntningsgap är inget nytt begrepp utan det har existerat under en lång tid. Dess uppkomst är dock något som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. Områden i hur förväntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen är vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förväntan hos intressent eller en felaktig rapportering. Förväntingsgap kan se ut på flera olika sätt och undersökas ur olika perspektiv.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för Revisorns väsentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: Väsentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara var gränsen går för om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt samt vad som kan komma att påverka Revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät samt ett fall som skickades ut genom mail.För att få förståelse för det valda ämnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svår del för Revisorns yrkesroll är att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara väsentligt eller inte. Då det inte finns någon generellt nedskriven tröskelnivå för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vårt syfte om vad bedömningarna grundar sig på. De motiveringar vi har erhållit tyder på en stor variation mellan de grunder som används.

Konsumtionen av skor och kläder har ökat med 50 % mellan åren 2000 och 2010. Detta gör att skobranschen är ytterst intressant att kolla närmare på i synnerhet då landets skokedjor fått nedslag på servicen enligt en undersökning som DN genomfört. Problemet som uppsatsen bygger på är: hur påverkar säljare kundnöjdheten i skobutiker? Vad vill olika kundtyper ha för sorts säljare? För att få större förståelse för detta problem tar uppsatsen upp relevanta teorier om försäljningsteknik, anpassningsbar försäljning och olika kundtyper. I dessa teorier beskrivs hur viktigt det är att säljaren anpassar försäljningen efter kundens behov samt att det finns många olika kundtyper och hur man ska anpassa sig efter deras specifika behov.

Idag är diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att Revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord.

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskåren bedömer och arbetar med omständigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fått en betydande roll då det råder informationsasymmetri mellan ägare och förvaltare av kapital. När företagsskandaler har inträffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske på två skilda sätt. Revisorn kan antingen förlitar sig på tillgänglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omständigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke på att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssättet skiljer sig åt med hänseende till revisorers erfarenhet och/eller byråtillhörighet.Metod: Studien har använt en deduktiv ansats vilket innebär att vi utgått från tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att Revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin Jonnergård och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga Revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer på övriga revisionsbyråer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande.

Background: Non-profit organizations have a large and significant role in Swedish society and Thunberg (2006) choose to express it like Sweden stops without nonprofit effort. But in several non-profit organizations, and then perhaps especially in sports, there exist problems with the economy. Tate (in Vermeer, Raghunandan & Dana, 2009) explains that the audit of non-profit organizations differs from the audit of for-profit companies as they often have differences in culture, organizational structure, financial requirements, accounting standards, financial reporting, financial statements and the auditor's risk environment. While the audit is different, it should also be noted that in the vast majority of non-profit organizations, there are no statutory requirements for audit, but despite this, 99% of all non-profit organizations have some form of audit regulated by their statute (Lunde?n & Lindblad, 2011).