Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs Revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att Revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka Revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan Revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar Revisorns position och identitet? Hur samvarierar Revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar Revisorns position och dess identitet samt hur Revisorns identitet och position samvarierar.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poängFörfattare Annette Persson Jeanette ReslowNyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar,statsstödSyfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik någon avgörande roll vid olika ställningstagande gentemot klienten? Dessa frågor förekommer ofta i diskussioner om revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje år upprättas många tillförlitliga årsredovisningar har ett antal skandaler i vår omvärld lett till att revisorernas oberoende har ifrågasatts. Mycket uppmärksamhet har riktats mot både redovisningsprinciper och revision men också bidragit till ett ifrågasättande av Revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovärdig ?granskare?.Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur revisorer på ett antal revisionsbyråer hanterar oberoendefrågor samt om deras moral hade någon avgörande betydelse vid olika ställningstagande.

Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att Revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Titel Lönegaranti ? ett incitament till företagsrekonstruktion? Ämne/kurs Kandidatuppsats i Handelsrätt, 10 poäng Författare Annette Persson Jeanette Reslow Nyckelord Lönegaranti, företagsrekonstruktion, tidpunktsangivelse, ansvar, statsstöd Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att diskutera om lönegarantilagen kan ha önskad effekt vid beslut om företagsrekonstruktion. Vi frågar oss huruvida lönegaranti är ett incitament till företagsrekonstruktion. Dessutom kommer vi som undersyften undersöka om det krävs en tydligare uttalad tidpunktsangivelse i företagsrekonstruktionslagen, samt vem som bör få ansvar för inledandet av en rekonstruktion. Vidare diskuterar vi om det finns risk för statsstöd genom lönegarantin.

SammanfattningStudien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög ? respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna:Komplexiteten hos företagRisken hos företag Revisorns erfarenhet Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small ? och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån Revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever Revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra Revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig. Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån Revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever Revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.

Revisorer utgår ofta från väsentlighetsbelopp när de ska fastställa vad som är väsentligt att granska i ett företag. Väsentlighetsbeloppet fastställs individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte beräkningen av väsentlighetsbelopp genom någon lag som beskriver hur beräkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som påverkar vad som är väsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmän lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyråers struktur och revisorers erfarenhet påverkar beräkningen av ett väsentlighetsbelopp.

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberättelse. För företag är det värdefullt att erhålla en ren revisionsberättelse då en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det från utomstående intressenter.Ämnet opinion shopping berör frågan om det är möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvärd revisionsberättelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvärd revisionsberättelse samtidigt som det ifrågasätter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats främst i USA och på grund av skillnader mellan länderna är det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.