Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Studien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enrevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhållaframtida intäkter.

Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyråerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: Själva funktionen hos en revisor bygger på en oberoende och objektiv granskning. Då det förekommit en del revisionsskandaler på senare år, finns det anledning att tro att så inte alltid är fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, däribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar på en positiv påverkan på medarbetarna när det kommer till att stärka dem moraliskt och främja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har också indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva påverkan ledaren har när det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den här studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta påverkan på revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets påverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkäter till 1000 godkända och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

Revisorer upprätthåller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Med hjälp av revision kan information som redovisningsskyldiga lämnar ut erhålla en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade närmare bestämt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvägagångssätt för att genomföra denna kvalitetssäkring kan variera och har debatterats. Ett inslag är att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher på grund av att dom torde ha upptäckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested.

Revisorer utgår ofta från väsentlighetsbelopp när de ska fastställa vad som är väsentligt att granska i ett företag. Väsentlighetsbeloppet fastställs individuellt för varje företag som granskas. Revisionslagstiftningen reglerar inte beräkningen av väsentlighetsbelopp genom någon lag som beskriver hur beräkningen ska utföras. Det finns för stora skillnader, mellan företag och branscher, som påverkar vad som är väsentligt för att de ska kunna generaliseras till en allmän lag. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur revisionsbyråers struktur och revisorers erfarenhet påverkar beräkningen av ett väsentlighetsbelopp.

Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Idag är diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord.

Revisorers roll har utvecklats genom tiden, från att ta hand om bolagets räkenskaper och gekonsulttjänster till sina kunder till att idag endast granska väsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets årsredovisning och bokslut i syfte att fastställa omredovisningen ger en rättvisande bild av företaget till externa intressenter såsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen är att undersöka hur förväntningsgapet mellan småföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har även tänkt ge förslag på hur förväntningsgapet kan minska samt få enuppfattning om vad det var som förorsakade förväntningsgapet, som till slut kan hjälpa oss attuppnå en bättre förståelse på problematiken. För att åstadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och två ägare till två småföretag.Vår slutsats är att småföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebär.Exempel på deras bristande kunskap är att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets räkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha påverkan på förväntningsgapets uppkomst.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.