Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag.

Studien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med Revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enrevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhållaframtida intäkter.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.             .

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva när revisorernas oberoende kan stå i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förståelse för hur revisorerna ser på oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rättvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vår hjälp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte använder vi agentteorin och populationsekologisk teori. Utifrån dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Diskussionen om Revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Syftet med studien är att beskriva revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras.

Vårt syfte med uppsatsen är att få insikt i hur revisorerna själva ser på sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi få en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motåtgärder och uppdragsfrånträden. Till vår hjälp har vi använt teorier om hot mot oberoendet för att forma vårt frågeunderlag.

Idag är diskussionen om Revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.