En undersökning gjord av KPMG visar att det nya regelverket K2 som Bokföringsnämnden har gett ut inte tillämpas av några mindre aktiebolag i studien. Arnell menar att Revisorers inställning till K2 har en påverkan på varför de inte tillämpas. (Kristoffersson 2009). Det här har lett oss in i syftet att genom en empirisk studie identifiera och analysera vad Revisorer anser om K2. Eftersom den nuvarande utredningen om sambandet redovisning och beskattning kan komma att påverka K2 har vi även valt att ställa oss frågan hur Revisorer ser på K2 i relation till SamRoB-utredningen.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa Revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra Revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa Revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra Revisorer inte gör det.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga Revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga Revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, Revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan Revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att Revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Syftet med studien är att beskriva Revisorers uppfattning om, och i så fall hur, längden på revisionsuppdraget påverkar revision av aktiebolag.Studien har en kvalitativ ansats. Som metod för inhämtning av primärdata har intervjuer genomförts med fem slumpmässigt utvalda kvalificerade Revisorer. Litteratur och tidigare forskning har använts som sekundärdata.Slutsatsen dras att längden på revisionsuppdraget kan ha en väsentlig påverkan på revisionen. Effektiviteten i revisionen kan öka som en följd av långa revisionsuppdrag enligt både forskning och insamlad empiri. Respondenternas uppfattningar om hur längden på revisionsuppdragen påverkar revisorns oberoende ställning strider dock mot tidigare forskning som hävdar att långa revisionsuppdrag leder till hot mot revisorns oberoende ställning..

Bakgrund: När ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsår, måste styrelsen enligt nya bestämmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hänsyn till bolagets ekonomiska ställning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen får endast genomföras om den uppfyller kravet på försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer även att granska hur Revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: Beloppsspärr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och värdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att använda en både kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt så genomfördes det intervjuer med Revisorer.Teori: I uppsatsen har vi använt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen är nyckeltal.

Med penningtvätt kan avses åtgärder i syfte att dölja eller omsätta egendom som härrör från brottslig verksamhet. Finanspolisen uppskattar att omsättningen av pengar som tvättas uppgår till cirka 100 miljarder årligen enbart i Sverige.1991 antogs ett EG- direktiv i syfte att samordna insatser mot penningtvätt inom EES- området. Detta direktiv låg som grund för införandet av Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, även kallad penningtvättslagen. Företag inom den finansiella sektorn har sedan 1994 varit skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Ett nytt EG- direktiv antogs 2001 i vilket det stadgades att även andra yrkesgrupper ska omfattas, däribland godkända och auktoriserade Revisorer.

Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp Revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ?Hur ser svenska respektive danska Revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?? Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar.

Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende granskning.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgått stora förändringar till följd av de samgåenden och skandaler som ägt rum. Antalet stora revisionsbyråer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer såväl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut år 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever Revisorer på svenska medelstora revisionsbyråer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar på fyra områden, dessa är: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, inträdesbarriärer och åtgärder.

I början av 2000-talet inträffade flera stora revisionsskandaler i världen vilket ledde till en förtroendekris för revisioner. ISA implementerades som ett svar på 2000-talets revisionsskandaler som uppmärksammats internationellt och syftar till att förbättra revisionens kvalité och likformighet i världen. Syftet med studien är att förstå vilka upplevelser Revisorer har om implementeringen av ISA genom att beskriva och analysera Revisorernas upplevelser av vilka effekter implementeringen av ISA medfört på revisionskvalitén. Problemformuleringen som studien utgått från är följande: Hur upplever Revisorer att revisionskvalitén har förändrats sedan ISA implementerades i Sverige? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv strategi då både den teoretiska referensramen och det empiriska materialet varit utgångspunkt för vår studie.

1 januari 1999 infördes en anmälningsskyldighet för Revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar Revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmäler idag brott i ökad utsträckning. Under 2005 registrerades 229 nya ärenden från Revisorer jämfört med 101 ärenden under 2004. Jämfört med 40 anmälningar under 2003 blir ökningen ännu mer markant.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka följder Revisorernas anmälningsskyldighet fått för Revisorers (godkända och auktoriserade) arbete.

Under senare år har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom näringslivet, både inom företag och i olika yrkesgrupper. Våra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de är skrivna samt vilken syn Revisorer har på dem. Vi vill också undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som påverkar det etiska beteendet hos Revisorer samt på vilket sätt revisionsbyråerna arbetar för att främja etiskt beteende bland sina anställda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem Revisorer vid olika revisionsbyråer i Luleå.

Frågeställning: Vad har fastighetsföretag och Revisorer för uppfattning om det nya kravet på komponentavskrivning?    - Leder det till en förbättrad redovisning sett utifrån begreppen relevans    och rättvisande bild, om så på vilket sätt?Hur påverkas redovisningen i företag inom fastighetsbranschen av det nya kravet på komponentavskrivning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar Revisorer och företag inom fastighetsbranschen har om det nya kravet på komponentavskrivning samt hur det påverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar även till att försöka utröna om komponentavskrivningar leder till en mer rättvisande redovisning.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och två Revisorer.

SammanfattningProblem: Revision av uppskattningar är ett aktuellt och relevant område. Det är svårt för Revisorer att granska företagsledningens uppskattningar och det är ett revisionsområde förknippat med hög risk. Felaktiga uppskattningar ger en missvisande bild av företaget och det är därför viktigt att Revisorer har den förståelse och kunskap som krävs för att granska redovisningen av uppskattningar. Problemområdet mynnar ut i följande problemformulering: Hur kontrollerar Revisorer företagsledningens uppskattningar i bokföringen i små och medelstora företag?Syfte: Vårt syfte är uppdelat på ett huvudsyfte och fyra delsyften.