Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade Revisorer.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av Revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för Revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..

Uppsatsens syfte är att skapa en bättre förståelse kring samarbetet och rörligheten mellan var och en av de fyra stora revisionsfirmorna över sundet. Detta med ett huvudsakligt fokus på revision. Uppsatsens studie är kvalitativ och utförd med hjälp av intervjuer för att svara på forskningsfrågan; Hur samarbetar The Big Four över Öresund och upplever de någon rörlighet? Teorin om strategiska allianser, GATS modes och institutionell kontext utgör den teoretiska referensramen.Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med respondenter på var och en av de fyra stora revisionsfirmorna på båda sidorna av sundet. Slutsatsen kan dras att där är ett tydligt samarbete inom var och en av de fyra stora revisionsfirmorna och den största fördelen av samarbetet är kunskapsöverföringen mellan kontoren i var och en av firmorna.

ABSTRACT Title: Coffee but not cake- auditors independence by other services than auditing and especially capital contribution to clients Seminar date: eight of June 2007Course: FEK591 Master thesis in Business Administration, 10 Swedish credits (15 ECTS)Authors: Maja Dragicevic and Negra Savic Advisor/s: Anne Loft och Pernilla BrobergKey words: Auditor, independence, consolation, capital contribution, counselling Purpose: The aim of this study was to determine the auditors? opinions wether there are threats concerning their independence by other services and especially capital contribution. What services can an auditor perform besides accounting services so that it does not disturb and threat the auditors? independence?Methodology: To achieve the purpose of the thesis a qualitative study was implemented. We carried out a number of interviews with auditors from different auditing firms.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberättelse. Metod: Kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frågeställningen tas utgångspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter från var och en av intressegrupperna samt med Revisorer.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, Revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

BakgrundUnder senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga Revisorer, kapitalförvaltare, media och aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

Ur ett redovisningsperspektiv är en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns världen över ett sätt att öka användbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS är ett steg i rätt riktning och där fler och fler länder ansluter sig. Inom EU är dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns även för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns många olika frågeställningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal från dotterbolag. I den frågan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg på O.F Ahlmark och där vi fått ta del av information om processen när övergång till IFRS gjorts.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka olika föreställningar som finns om revisionsplikten för små aktiebolag, hos små aktiebolag samt revisionsbyråer utifrån de svar våra respondenter ger. Utifrån dessa bildar vi oss en uppfattning om vad ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna få för konsekvenser. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna genomförs främst genom semistrukturerade intervjuer med Revisorer och småföretagare. Ansatsen i undersökningen är induktiv.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka Revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera faktorer i samband med uppskjutandet av RR 1:00, Koncernredovisning. Metod: Vi har använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats. Den kvalitativa metoden representeras av intervjuer med två auktoriserade Revisorer och den kvantitativa av en e-postenkät ställd till 50 slumpmässigt utvalda börsnoterade företag. I analysen har vi sedan jämfört våra undersökningsresultat med befintliga rekommendationer och artiklar. Slutsatser: De företag som väntat med tillämpningen av RR 1:00 vann tid att anpassa sig och hade möjlighet att påverka sitt resultat.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.