In recent years the interest for ethics has increased exponentially. It has become more and more common with the ethic rules and guiding of principles within the business world, both in companies and in different professional groups. Auditors face difficulties and have to deal with different ethical problems where ethics and morality is taken up. It is important that accountants can react in a legal and correct manner. To become an accountant a person should have gone through college or university where the schools have some responsibility to provide the student with basic ethics course for a accounting education.The main aim with our paper is based on the theories of Lawrence Kohlberg about ethical development investigation potential differences in the ethical reasoning among student who are in first or last year of the studies with orientation in accounting.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och Revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med Revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten..

Under den senaste tiden har en diskussion uppkommit om hur Revisorer bedömer och formulerar fortlevnadsvarningar i årsredovisningen. Begreppet fortlevnadsvarning är till för att informera om tveksamheter påträffats gällande ett företags möjligheter till att fortsätta bedriva verksamheten. Den tidigare forskningen på området har haft som utgångspunkt att belysa och kvantifiera utfallen av fortlevnadsvarningar, vilket har visat på en avvikelse där tillförlitligheten borde ifrågasättas. Användandet av fortlevnadsvarningar borde belysas då årsredovisningens primära uppgift är att förse intressenter med betydelsefull och användbar information. Undersökningens syfte är att skapa insikt om och förståelse för hur företagsanalytiker använder sig av årsredovisningen och om fortlevnadsvarning är av betydelse vid kreditbedömning.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Syftet med uppsatsen är dels att klarlägga hur förväntningsgapet mellan Revisorerna och mikroföretagen ser ut idag, och dels att identifiera faktorer som kan minska gapet. Vid undersökningen har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt. För datainsamlingen har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vårt praktiska bidrag visar att ansvarsförhållandet mellan revisor och klient är grundligt missförstått av mikorföretagen. Normgivares försök att reducera detta genom upprättande av uppdragsbrev och liknande dokument tycks inte påverka förväntningsgapet.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för Revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var Revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar Revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av Revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp.I Sverige skall Revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära för revisionsbyråer, redovisningsbyråer, banker, Skatteverket och även till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med Revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grounded theory och vi har även tagit del av både litteratur och debattartiklar inom området. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har även presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna påverka olika intressenter.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot Revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och Revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

Syftet med examensarbetet är att identifiera egenskaper som förklarar en revisors prestation. Denna fråga är relevant eftersom många Revisorer avbryter sin tjänst tidigt i karriären för andra lovande tjänster. För att uppnå syftet har en modell utvecklats som sedan testats empiriskt. Fyra egenskaper har identifierats till vad som förväntas driva prestation hos en revisorskandidat tidigt i sin karriär. Enkäter skickades ut till 2036 revisioner och 200 kompletta svar erhölls.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot Revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade Revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring Revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade Revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..