Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag somär noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och Revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sättkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer påABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vårt arbete.Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Syftet med denna studie är att åskådliggöra och analysera de konsekvenser som IAS 41 medför. Vi avser att uppfylla studiens syfte genom att svara på följande forskningsfråga: Vilka fördelar och nackdelar uppkommer i svensk redovisning då IAS 41 implementeras? För att genomföra studien på ett vetenskapligt sätt har en induktiv/kvalitativ ansats använts. Det empiriska materialet baseras på intervjuer med respondenter från närinslivet, normsättare och Revisorer. Den generella uppfattningen hos respondenterna är att det inte är förknippat med några större svårigheter att värdera de biologiska tillgångarna till verkligt värde.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poängFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre Revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket.Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

En revisor har ett stort ansvar då de ska försäkra företagets intressenter att redovisningen är tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvåras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard är IFRS 3 som behandlar rörelseförvärv. Detta då klassificeringen av övervärden, enligt tidigare forskning, är ojämnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försäkra att standarderna tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt, men frågan är om det verkligen görs i praktiken.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande står småföretag inför ett val att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor. En erkänd teori inom revision är förväntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förväntningarna om vad personer utanför revisionskåren tror att denne ska göra.Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur förväntningsgapet påverkar valet av att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor i ett småföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förståelse för vad detta gap beror på.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat Revisorer och småföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt.Då förväntningsgapet är stort kommer småföretaget att välja bort sin revisor och då förväntningsgapet är litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt på småföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dåliga engagemang..

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan Revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen.Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer.Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag..

Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag.

Syftet är att analysera om den obligatoriska miljöinformationen är använd av intressentgrupperna ? kreditgivare, placerare och försäkringsbolag, samt att diskutera informationens användbarhet. Vårt metod bygger på en övervägande induktiv ansats eftersom det inte finns någon teori som uttryckligen behandlar vårt problemområde. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och har inhämtat information till vår uppsats genom att intervjua placerare, kreditgivare, försäkringsbolag, kommun, länsstyrelse och Revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen är låg hos målgruppen.

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin.

Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur Revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med Revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.