Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att Revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.

Revision uppstod för att öka tillförlitligheten mellan aktiebolag och sina intressenter, syftet var att en oberoende revisor skulle kvalitetsäkra årsredovisningen. För att revisorn skall kunna ge aktiebolagets intressenter en revision av god kvalitet, bör revisorn besitta hög kompetens.  Revisorsexamen (godkännande) grundades 1998 och syftar till att säkerställa att revisorn har de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalitet. För avancemang inom yrket kan revisorn välja att avlägga högre revisorsexamen (auktorisation), vilket är en påbyggnad av revisorsexamen. Syftet med auktorisation är att bevisa att revisorn kan upprätta mer komplicerade revisioner.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan Revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken.Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem Revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999).Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten.

Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med Revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet.

Syftet med den här studien är att undersöka revisorns oberoende, med fokus på analysmodellen, och vad som påverkat regleringen inom detta område genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsområdet växt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har också refererat till olika lagar för att tydliggöra på vilka sätt dessa stödjer revisorns oberoende ställning. Empirin består av en genomgång av den offentliga debatten inom redovisningsområdet samt av intervjuer med Revisorer på fyra olika revisionsbyråer.

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan Revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla.Studien ämnar undersöka och beskriva svenska Revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis.

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

The connection between accounting and taxation goes back to the 1920s laws of the named areas. A proposal has now been brought forward, the so-called SamRoB-investigation, which means that the connection between accounting and taxations should be decoupled.The authors? aim with the study is to investigate what a possible decoupling between accounting and taxation, i.e. the formal connection and the untaxed revenues, implicates for the auditor´s work.A research has been done by interviewing two authorized auditors and one authorized consultant of accounting to get a view in how the auditor?s works could be affected.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, Revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Uppsatsen studerar demokratiaspekter i den skånska revisionen. Forskarnasoenighet om påståendena; "i revisionens arbete innefattas enbart ekonomi" och"revision har kvalitativa och demokratiska aspekter" genomsyrar uppsatsen. Medhjälp av idéanalys studeras granskningsrapporter utförda åren 2002 och 2008 utavRegion Skånes Revisorer. Region Skåne som självstyrelseorgan bildades avekonomiska och demokrasiska syften. Utifrån demokratiska teorier,ansvarsfördelning, insyn och öppenhet undersöks granskningsrapporterna.

SammanfattningTitel: ?Tyngdlösa fotbollsklubbar - En studie om Immateriella tillgångar i Fotbolls AB?Seminariedatum: Tisdagen 22 Januari 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 pFörfattare: Olle Alexandersson, Peter SandénHandledare: Per NordströmNyckelord: Immateriella tillgångar, Fotboll, IAS 38, RR 15Bakgrund: Den moderna fotbollens kommersiella utveckling innebär att fotbollsklubbar idag i allt större utsträckning drivs som företag. Det är i skrivande stund fyra allsvenska fotbollsklubbar som bedriver delar av verksamheten i AB. Utvecklingen i dagens företaga är att de är alltmer kunskapsinriktade. Den finansiella styrkan sitter inte längre nödvändigtvis i fysiska tillgångar, såsom maskiner och inventarier, utan består allt oftare av icke-fysiska tillgångar som patent, kontrakt och andra legala rättigheter.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvärdering av immateriella tillgångar i praktiken. En kvalitativ metod har använts. Vi har utgått ifrån litteratur på området och redovisningsnormer från FASB, IASB och svenska normer. Vi har också genomfört intervjuer med 3 auktoriserade Revisorer och 3 obeståndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvärdering av immateriellatillgångar: det diskonterade värdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavärderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa händelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkänningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Det nya årtusendet inleddes med två av världens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrägerier inom bolagsjättarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bättre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de båda bolagen. Konsekvenserna av det inträffade blev globala och allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen Revisorer sjönk vilket fick världen att agera. Först ut var USA som tillsatte hårdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska länder valde istället att utveckla koder för bolagsstyrning.

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill främst skärpa kraven på information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport främst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar säkerställandet av transaktioner mellan sig och närstående företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnå ett marknadsmässigt förhållande varierar och lösningen på detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krävs vid internprissättningsfrågor och att en best practice för branschen om möjligt bör fastställas. Finansinspektionen ska för att nå detta genomföra en granskning av nu gällande väsentliga koncerninterna avtal.