År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två revisorer inom Skatteverket och två frisörsalonger upplever förändringarna och konsekvenserna som kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar småföretagen i frisörbranschen att införandet avkassaregisterlagen kommer att påverka deras verksamhet?Hur bedömer revisorer på Skatteverket att deras roll har påverkats av kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas främst på primärdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. Väsentlig information från respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Mitt syfte med uppsatsen är att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty är reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika länder. Detta realiseras med hjälp av frågeställningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersättning som utgår till artister och låtskrivare för att någon har nyttjat deras konstnärliga verk. Men i och med att royalty inte är definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rättsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty är att ersättningen i princip utgår med varierande belopp, t.ex.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Informationsinsamlingen har stor betydelse för att revisorer ska kunna skapa sig en bild av ett företag. I denna information ingår förutom ekonomisk information, hur klientföretagets organisation är uppbyggd, hur marknaden fungerar samt vilken konkurrenssituation som råder. Faktorer som klientens bransch, storlek, ålder samt konkurrensen i revisionsbranschen borde kunna påverka vilken information revisorer samlar in. Syftet med denna uppsats var att se om finns några skillnader vid informations- insamlandet mellan stora respektive små revisionsbyråer och i sådana fall varför eller varför inte. Teorier som beaktas behandlar information och olika situationsfaktorer.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Detta ansågs inte tillfredsställande. Från och med den 1 januari 1999 har undantag från tystnadsplikten gjorts. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna säger att revisorn ska vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om förändringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mått på rörelsekapital används Cash Conversion Cycle och som mått på lönsamhet används ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen består av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats används en kvantitativ metod där sekundärdata samlas in från årsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna är ROA och defyra oberoende variablerna är Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie består av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler än 50 anställda.Empiri: Empirin består av fyra tabeller som presenterar de beräkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förändring i Cash Conversion Cycle och förändring i ROA blev väldigt svagt positivt men inte signifikant.

Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter.Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller.

Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap.

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anställning på en av de s.k. Big 4-byråerna, är man med lång arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmåga att arbeta i grupp, stresstålighet och är engagerad i företaget? I så fall stämmer du bra in på beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i så fall beror på. Vi har utgått från en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), där författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig åt.