Sökresultat:
1192 Uppsatser om Revisor. Smć aktiebolag - Sida 49 av 80
Identifierad framgÄng : En fallstudie av gasellföretag och dess tillvÀxtframgÄngar
Bakgrund: Varje Är utses, av Dagens Industri, cirka 1000 företag till gasellföretag vilket motsvarar fÀrre Àn 0,5 % av alla svenska aktiebolag. Dessa företag uppfyller vissa kriterier dÀr tillvÀxt Àr den viktigaste. Gasellföretagens tillvÀxt Àr viktig för Sverige dÄ de bÄde bidrar ekonomiskt och stÄr för mÄnga nya arbetstillfÀllen. Dock Àr det fÄ företag i Sverige som har kunskapen att vÀxa. För att ett företag ska kunna uppnÄ tillvÀxt ligger det i grunden en tillvÀxtstrategi som mÄste implementeras inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. Vilka tillvÀxtstrategier anvÀnder gasellföretag och hur implementerar de dem?Syfte: Beskriva gasellföretagens utformning och implementering av strategier samt förklara deras tillvÀxt genom att identifiera tillvÀxtfaktorer.Genomförande: Studien Àr av kvalitativ art och baserad pÄ intervjuer med fyra fallföretag.Slutsats: Vi har utifrÄn vÄr fallstudie identifierat vilka tillvÀxtstrategier och ekonomiska styrsystem som gasellföretag anvÀnder.
Revisorns anvÀndande av experter och dess pÄverkan pÄ komfort
The modern auditor is, because of an increased complexity, dependent on the use of experts. Simultaneously different scandals have occurred where the auditor in fact have been using experts. Although the auditor is using an expert, the auditor alone is responsible for the statement that the expert makes. Research simultaneously indicates that the auditor?s use of experts is a difficult task.
Standardavtal : Utredning av behovet av standardavtal för mindre aktiebolag
De lagar som i Sverige reglerar avtal Àr till stor del dispositiva. Detta innebÀr att parterna sjÀlva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehÄlla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande anvÀnder sig mÄnga bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som nÀrmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag anvÀnds vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar Àr det den svagare parten som mÄste förhÄlla sig till den starkare partens avtal.Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgÄ frÄn motpartens avtal i jÀmfört med att utgÄ frÄn det egna avtalet.Uppsatsen har funnit att den pÄverkan valet av avtal har ger olika stor pÄverkan beroende pÄ vad som efterstrÀvas.
Lagstadgade revisorers kompetenskrav ? En jÀmförelse mellan Sverige och Danmark
De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn pĂ„ bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC Ă€r tvĂ„ organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjĂ€nster medan IFAC försöker fĂ„ en konsistent hög kvalitĂ© pĂ„ revisorer globalt. En grĂ€nsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering Ă€r Ăresundsregionen dĂ€r företag med revisorer kan jobba över landsgrĂ€nserna. För att öka förstĂ„elsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, Ă€r syftet med uppsatsen att jĂ€mföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.
Revisionspliktens avskaffande : Vilka blir konsekvenserna?
Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige Àr den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk brottslighet i företagen. FöregÄende regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förÀndrade delvis utredningens inriktning vilket sÄ smÄningom ledde till delbetÀnkandet SOU 2008:32 och innebÀr i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för smÄ bolag ska upphöra frÄn och med den 1 juli 2010.Syftet med denna uppsats Àr att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag, utifrÄn valda teorier, angÄende Àgarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har anvÀnts.Intressenternas inflytande över företagen Àr stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det Àr tveksamt om kostnadsbesparingen blir sÄ stor som det lagda förslaget har angett dÄ exempelvis bankerna kan ta ut högre rÀnta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka dÄ banken bedömer det som en högre risk att lÄna ut kapital till företag utan revision..
SE-bolag ? varför uteblir succén i Sverige?
SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.
Slopad revisionsplikt för smÄ aktiebolag : Revisionspliktens roll och betydelse för dess intressenter
Ett styrverktyg som anvÀnds flitigt i dagens företag Àr mÄlstyrning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka processens utformning nÀr övergripande mÄl bryts ner till försÀljningsmÄl och dess pÄverkan pÄ medarbetarnas motivation. Med utgÄngspunkt i Latham och Lockes mÄlsÀttningsteori pÄvisas hur mÄlens utformning inverkar pÄ medarbetarnas motivation. AngreppssÀttet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att mÄlen utformas centralt i det företag som studien utförts pÄ.
Internkontrollrapportering. Interna och externa influenser.
Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och Àgarna i aktiebolag har fÄtt en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen pÄ de etiska reglerna har förvrÀngts. Skandalerna har duggat tÀtt i hela vÀrlden och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte nÄgot undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.
Intern kontroll : ur ett revisionsperspektiv
En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.
PÄ vilka grunder byter företag revisionsbyrÄ
Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera pÄ vilka grunder företag byter revisionsbyrÄ. Avsikten Àr att genom en analys identifiera de vanliga orsakerna till bytet för företag i Kristianstads kommun.Undersökningen Àr kvantitativ och hög svarsfrekvens efterstrÀvas och dÀrför togs telefonkontakt med företagen. För att identifiera vilka företag som har bytt revisionsbyrÄ erhölls information hos AffÀrsdata. De personer, som intervjuades var endera Àgaren, ekonomichef eller den person som föreslagit byte av revisor. Undersökningen genomföres som en deduktiv studie och för att kunna identifiera problemomrÄden anvÀndes tidigare forskning, teorier och litteratur inom omrÄdet.
Utmaningar vid en tillf?rlitlig nedskrivningspr?vning av goodwill
Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och
sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av
IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar
variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur
det hanteras praktiskt.
LÀrande medarbetare : En studie om att medvetandegöra medarbetares kunskaper
Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.
Handelsbolagslösningen : Ett skatteupplÀgg dÀr nÀringsfastigheter avyttras paketerade i svenska handelsbolag Àgda av nederlÀndska juridiska personer
Det har pÄ senare tid uppmÀrksammats att svenska fastighetsbolag paketerar nÀringsfastigheter i svenska handelsbolag med utlÀndska juridiska personer som delÀgare. Detta fenomen Àr ett skatteupplÀgg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgÄr vi frÄn ett typfall dÀr delÀgarna i det svenska handelsbolaget Àr nederlÀndska juridiska personer. SkatteupplÀgget inbegriper tre transaktionsled, dÀr det första ledet innebÀr att ett sÀljande svenskt aktiebolag underprisöverlÄter en nÀringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet Àr att de nederlÀndska delÀgarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill sÀga fastighetspaketet, till ett utomstÄende köpande aktiebolag i Sverige.
Ă rsredovisningar i 10/24-bolag
Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny Ärsredovisningslag. Denna Àr en ramlag dÀr lagstiftaren har överlÀmnat arbetet med att definiera hur tillÀmpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar pÄ denna vid utformning av praxis för de smÄ företagen. Detta leder till att utformning av praxis för smÄ företag tar lÄng tid samt att innehÄllet lÄngt ifrÄn sÀkert möter det informationsbehov som en anvÀndare av ett 10/24-bolags Ärsredovisningar har.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga vilken information en Ärsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehÄlla för att tillgodose anvÀndarnas behov. Med hÀnsyn till dessa behov Àmnar vi utarbeta ett innehÄll för en Ärsredovisning för 10/24-bolag.AvgrÀnsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen.
Revisorns oberoende : Kommunens förtroendevalda revisorer
Det Àr mycket viktigt att en revisor Àr oberoende, detta för att ge en opartisk och rÀttvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts pÄ ett tillförlitligt sÀtt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnÀmnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jÀvigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan pÄverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot vÀljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten Àven en pÄverkan pÄ de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrÄgor: rÄdgivning, kvalitetskontroller samt lÀngden pÄ uppdraget.