Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

I Sverige tillsatte regeringen den 7 september 2006 en utredning för att se över regelförenklingar för små svenska aktiebolag. Utredningen visade att en stor del av små företags kostnader kunde härledas till revisionen. Lagen om frivillig revision infördes den 1 november 2010. Där målet var att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Lagen har nu varit gällande för företagen i två år och därmed blir det relevant att göra en studie om hur små svenska aktiebolag påverkats av förändringen.Syftet med uppsatsen är att förklara hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat små svenska aktiebolag, detta kommer att göras genom att jämföra hur förväntningarna på avskaffandet överensstämmer med utfallen och förklara hur olika organisatoriska faktorer påverkat utfallen.Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod eftersom vi vill utföra en bred undersökning för att göra jämförelser och dra generella slutsatser.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Titel: Controller VS Revisor ? En jämförelse mellan yrkesrollerna Seminariedatum: 130529 Högskola: Mälardalens högskola Eskilstuna Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA300 Handledare: Kent Trosander Sidoantal: 35 Bilaga: 1 Nyckelord: Revisor, controller Syfte: Syftet med det här arbetet är att undersöka skillnader och likheter mellan yrkesrollerna, revisor och controller. Metod: Kvalitativ metod och deduktiv undersökning. Den här studien är en explorativ och deskriptiv studie. Metoden som använts för intervjuerna är semistandardiserad. Teoretiska perspektiv: Teorin är baserad på litteraturer om controllers och revisorer, vetenskapliga artiklar har även använts. Empiri: Studien består av intervjuer med fyra controllers och två revisorer i stora företag placerade i Eskilstuna och Västerås. Slutsats: En controllers arbetsuppgifter är att sammanställa planering, analysera och kunna hantera ekonomistyrningen. Revisorns huvuduppgift är att granska räkenskaperna, årsredovisning, årsbokslut och styrelsens/VD förvaltning.

För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

I en association, såsom en ekonomisk förening eller ett aktiebolag, har styrelsen uppdraget att sköta verksamheten. Medlemmarna eller ägarna ska därför kunna lita på att uppdraget sköts med omsorg och efter bästa förmåga. De bör även ha möjligheten att ställa styrelsens ledamöter inför rätta, i de fall styrelseledamöterna misslyckas med att vårda bolaget, vilket leder till förmögenhetsskada för associationen. I svensk rätt är litteraturen om skadeståndsansvaret för styrelseledamöter knapp och avgöranden av svensk domstol få. Denna informationsbrist beror på att associationer har ett intresse av att dölja interna konflikter från offentlighetens ögon och därför förlikar alternativt löser dessa konflikter i skiljedomstol genom sekretessbelagda förfaranden.

Uppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag- förekomsten av frivillig revision Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, företagsekonomi:redovisning, 10 poäng Författare:Per Nilsson, Bashkim Rogova Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: revisionsplikt, frivillig revision, små aktiebolag, intressenter, förtroende Syfte: Syftet med denna utredning är att förutsäga hur revisionen kommer att förändras som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Vi vill speciellt studera hur den frivilliga revisionen kommer att skilja sig från den lagstadgade. Metod: För att utreda detta outforskade område användes kvalitativ metod med betoning på grundad teori. Vår empiriska undersökning genomfördes i två steg. I första hand studerades debatten på området, vilket genererade intressanta intervjufrågor till våra semistrukturerade intervjuer med berörda intressenter.

Alla aktiebolag är i skrivande stund skyldiga att lämna en årsredovisning med revisionsberättelse. Revisionsberättelsen kan vara ren eller oren. Att den är oren innebär att den innehåller en eller flera anmärkningar från revisorn. Den här uppsatsen ämnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen påverkas av en oren revisionsberättelse. Vi är också intresserade av vilken typ av anmärkningar som förekommer i branschen.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten på ekonomiska rapporter försämrats då företag väljer att varken ta hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhället är det svårt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser värdet av en redovisningskonsults tjänster. I bolag som väljer bort revisorn innebär det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket är ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie är att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har påverkats av revisionspliktens avskaffande och därefter se om de är redo att bemöta de nämnda problemen. För att studera förändringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Syftet med denna uppsats har varit att se över konsekvenserna av det nya förslaget som lagts fram gällande en sänkning av minimikapitalet. Kravet på minimikapital gäller för Sveriges mest förekommande associationsform, nämligen aktiebolag. Kännetecknet för den här associationsformen är dels att aktieägarna är fri från personligt betalningsansvar och dels att det finns ett krav på ett lägsta startkapital, för privata aktiebolag ligger det för närvarande på 100 000 kr. Regeringen har nu kommit med ett förslag på att minska aktiekapitalet i privata aktiebolag i syfte att underlätta för nybildandet av småföretagandet. Därför har uppsatsens vikt legat på privata aktiebolag.

Sedan den första november 2010 finns det inte längre något lagkrav på att samtliga svenskaaktiebolag ska använda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu är undantagna frånlagen väljer den största delen av dem fortfarande att använda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara på frågan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch få deras syn på revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge ännu enförklaring till varför så många bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de främsta anledningarna till att så stor andel valt att behållarevisorn är på grund av ett delat ägande, en relation till en bank som kräver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna få hjälp i svårare skattefrågor som kanuppkomma.

This is a bachelor essay in business and administration with concentration in accounting. The purpose of the essay is to describe and analyse how an auditor, who has had a close cooperation with a small owner-led company in several years, can obstruct the specific familiarity-threat and if it appears, secure that it does not affect the independence of the auditor.The conclusion of this essay contains two models which intend to describe how an auditor, as a suggestion, can obstruct the specific friendship-threat and if it appears secure the independence of the auditor..

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.