Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av Revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade Revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade Revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av Revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade Revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade Revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Under 1990-talet pågick en debatt om Revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige är ett av få länder i Europa som fortfarandehar kvar Revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det är inte längre en frågaom det kommer ske en lagändring även i Sverige utan snarare en fråga omnär och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten är att beskriva hur den slopade Revisionspliktenkommer att påverka revisionsbyråerna samt ta reda på om det kommer attske några former av förändringar inom revisionsbranschen, och i så fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktär eftersom syftet är attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagändring som ännu integenomförts. Genom att använda oss av kvalitativ metod har vi fått en djupareförståelse för ämnet, snarare än en bred och översiktlig.

Syfte:                        Denna studie syftar till att undersöka huruvida avskaffandet av Revisionsplikten fick de effekterna som önskades av EU samt Svenska regeringen, vilket var att minska de administrativa bördor och kostnader för mindre bolag. Det har nu gått en tid sen avskaffandet och det är nu möjligt att se vilka effekter som de berörda företagen har märkt av. Metod:                        Undersökningen ämnade utföras med en kvantitativ metod med hjälp av enkäter. Men på grund av få respondenter och stort bortfall används istället en kvalitativ metod. Uppsatsen har en induktiv metod. Slutsats:        Studien visar att alla de företag som ingick i undersökningen upplever en minskning av kostnaderna efter att Revisionsplikten avskaffades, samt att majoriteten av företagen även anser att den administrativa bördan minskat. En del av företagen har valt att ta hjälp av konsulttjänster efter att de valt bort revison..

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av Revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade Revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade Revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av Revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av Revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar Revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av Revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag.

Den 1a november 2010 togs Revisionsplikten bort för små aktiebolag i Sverige. Sverige var det näst sista landet i EU att ta bort Revisionsplikten för företag. Detta är något som EU gjort möjligt och gränserna för borttagande av revisionsplikt är betydligt högre än de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av Revisionsplikten är bra eller inte är omdiskuterat och många studier undersöker varför företag som inte omfattas av Revisionsplikten ändå väljer att behålla revision. I denna studie forskas det därför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att välja bort revision, då det ska finnas så många fördelar av att ha kvar den. Detta är en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssätt tar sig an uppgiften att undersöka frågeställningen ?Vilka konsekvenser upplever små aktiebolag som inte längre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.

Titel: Omvärlden påverkar: En studie av hur revisionsbyråernas marknadsföring har påverkats av den avskaffade Revisionsplikten för mindre och medelstora företag.Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi; MarknadsföringFörfattare: Reine Haddad och Louise MattssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012- JuniSyfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyråernas marknadsföring förändrats i samband med att Revisionsplikten för mindre bolag avskaffats, det vill säga om marknadsföringen påverkas av omvärldsfaktorer.Metod: I studien används en abduktiv ansats där information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser från en revisionsbyrå. För att tydliggöra materialet sammanställdes det i frekvenstabeller, wordles och diagram.Resultat & Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framställer ser vi att även revisionsbyråerna ändrar delar av sin marknadsföring när förändringar i omvärlden sker. Omfattningen av förändringarnas påverkan på marknadsföringen varierar från revisionsbyrå till revisionsbyrå, bland annat beroende på revisionsbyråernas syn på marknadsföring, hur stora förändringarna i omvärlden är och hur snabbt revisionsbyråerna tar till sig dessa förändringar.Uppsatsens bidrag: Vårt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyråernas marknadsföring påverkas av förändringar i omvärldsfaktorer. Detta kan vara användbart då marknadsföraren måste ta dessa omvärldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen.Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrå, marknadsföring, påverkan och omvärldsfaktorer..

Enligt EG: s fjärde bolagsdirektiv får medlemsländerna ge dispens ifrån revisionsplikt till företag i en viss storleksordning. Undantaget utnyttjas av majoriteten av EU-länderna. Sverige har däremot valt att inte utnyttja detta undantag genom att tillämpa samma redovisningsmässiga krav på alla typer av aktiebolag. Detta har skapat debatt på området och många menar att Revisionsplikten bör avskaffas även i Sverige för de små aktiebolagen. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara kreditgivares behov och användning av revisionen i små aktiebolag inför kreditbeslut.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av Revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av Revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige.

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att Revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av Revisionsplikten.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har Revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.