Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 beslutade regeringen att avskaffa Revisionsplikten för småbolag. Lagändringen kring revisionen har diskuterats omfattande både före och efter reformen. Regeringen bedömde i sin utredning att förslaget om fri revision kommer att innebära att småföretagare kommer säga upp sina avtal med revisionsbyråerna, revisorer kommer att inrikta sig mot andra tjänster, rådgivning kommer få ökad betydelse och antalet revisorer kommer att minska. En annan studie, gällande framtiden, genomfördes och de kunde konstatera att branschen kommer att förändras i framtiden, nya krav kommer att ställas och revisionens roll blir mindre betydelsefull.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur aktörer inom revisionsbranschen ser på förändringen.Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där personliga intervjuer genomfördes i tre olika revisionsbyråer.Resultat och slutsats: Samtliga respondenter har olika syn på att Revisionsplikten avskaffades där de generellt kan se både det positiva och det negativa med reformen. De revisorer som ingick i denna studie upplever inte att reformen i sig utgör ett hot mot revisionen.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade Revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn på Revisionsplikten och enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta år 2010 och som följd behövde små aktiebolag som minst uppfyller två av kriterierna på högst 3 000 000 kr i omsättning, högst en balansomslutning på 1 500 000 kr och högst tre anställda inte längre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om små aktiebolag väljer att behålla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta område och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förståelse kring varför företag väljer att behålla revisorn trots att Revisionsplikten avskaffats för små aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara varför små aktiebolag behåller revisorn trots att Revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vår studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebär att vi har utgått från befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom ämnet.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades Revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av Revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade Revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade Revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av Revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av Revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av Revisionsplikten.

Denna undersökning handlar om hur Revisionspliktens avskaffande kommer att påverka byggbranschen. Det är de kontrollmetoder som överentreprenörer samt skatteverket och ekobrottsmyndigheten har som står som fokus i undersökningen. Byggbranschen har länge haft problem med ekonomiskbrottslighet, i och med att Revisionsplikten avskaffas så ser antagligen många underentreprenörer en möjlighet att friare kunna bedriva oseriös verksamhet.Det är inte enbart de oseriösa underentreprenörerna som kommer att drabbas utav dessa förändringar utan samtliga aktörer som ingår i denna undersökning. Men syftet med denna undersökning är att skapa en bild av möjliga förändringar för underentreprenörer, dvs. för små byggföretag som kan uppstå efter avskaffandet av Revisionsplikten på grund av ändrade kontrollmetoder.Viktigaste resultaten som undersökningen kom fram till var att Revisionspliktens avskaffande i överlag inte kommer att påverka utformningen av framtida metoder och verktyg för kontroll.

It is mandatory for the countries in the European Union with company audit, still the countries can separately choose to exclude smaller companies from this rule. Most companies in the EU use this exception, Sweden is one of the few countries that does not. The Swedish government has recently announced that an inquiry will be made to examine the effect of an abolishment of the statutory audit for smaller companies.This study examines in what extent car selling companies use revised material when they give costumers credit and the consequences of an abolishment of the statutory audit for these companies. The conclusion of the study is that car selling companies feel secure knowing that their costumers have been audited. Most companies interviewed, buy credit information from external sources.The persons interviewed have a hard time knowing the outcome of the abolishment of the statutory auditing.

SammanfattningUppsatsens titel: Revisionspliktens avskaffande för småföretagarna - en lättnad för företagen, men vad tycker intressenterna?Seminariedatum: 30 maj, 2007Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 10 pFörfattare: Henrik Westerhaag, Erika WallinHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, revisor, redovisning, små- och medelstora företagSyfte: Syftet är att utreda vad utvalda externa intressenter till revisionen tycker om ett eventuellt avskaffande av Revisionsplikten. Vi vill även närmare studera vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära för intressenterna avseende deras arbetsuppgifter, samt om det finns något alternativ till Revisionsplikten.Metod: I vår undersökning använde vi oss av den kvalitativa metoden för insamling av empiri. En induktiv ansats lämpades bäst här då vi med hjälp av empirin skapade oss en uppfattning av problemet. Tillförlitlighet och giltighet granskas och slutligen redogör vi för informationsinsamlingen.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet revision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp och teorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter från tre olika intressentgrupper.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att Revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till Revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där Revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till Revisionsplikten.

I Sverige är Revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek på företaget. Svenskt Näringsliv har föreslagit att Revisionsplikten bör slopas i små och medelstora aktiebolag för att minska både kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur ställer sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen är att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt får på företagens redovisning samt ta reda på om hypotesen om att revisorer vill ha en oförändrar revisionsplikt håller. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod vilket innebär att utgångspunkten är befintlig teori i ämnet.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har Revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring Revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av Revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa Revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

SammanfattningDatum: 2010-01-22 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffandeNyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, Revisionsplikten. Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet.

SammanfattningSedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med Revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell & Norberg, 2005).