Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således Revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om Revisionskvaliteten påverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ?mindre? byrå.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberättelse. För företag är det värdefullt att erhålla en ren revisionsberättelse då en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det från utomstående intressenter.Ämnet opinion shopping berör frågan om det är möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvärd revisionsberättelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvärd revisionsberättelse samtidigt som det ifrågasätter revisorernas oberoende och Revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats främst i USA och på grund av skillnader mellan länderna är det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god Revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna.Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts.Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

I dagsläget finns det ingen begränsning för hur höga skadeståndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fåtal revisionsnätverk som har kapacitet att utföra revision på de största europeiska företagen har fått både EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begränsa skadeståndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts på europeisk nivå och svenska staten har även gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts på hur ett införande av en begränsning av skadeståndsansvaret kan komma att påverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sådan analys. Därför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att påverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat på den statliga utredningen genomförs.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Inom revisionsbranschen upptar tilläggstjänster en betydande del av tjänsteutbudet. Utöver revision erbjuder revisionsbyråerna även tjänster inom redovisning, skatt och rådgivning. Forskning visar att när tilläggstjänster och revision säljs till samma kund så uppstår en synergieffekt som inom forskningsvärlden benämns kunskapsöverföring. Denna synergieffekt har enligt forskarna en positiv inverkan på revisionen vilket i sin tur kan leda till en effektivare revision. Mot denna bakgrund har denna studie som mål att ta reda på vad som konkret bidrar till att kunskapsöverföring kan uppstå inom en revisionsbyrå.Ett delsyfte är att studien ska fungera som en kartläggning av vad kunskapsöverföring kan innebära för revisorers dagliga arbetsuppgifter i praktiken.