En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.