Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad Revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas Revisionsplikt. Det diskuteras om Revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad Revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas Revisionsplikt. Det diskuteras om Revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna.

Background The Shetland Sheepdog is a popular breed of dogs in Sweden. The breed is mostly used as a companion dog and is also popular within certain dog sports such as agility. The Shetland Sheepdog is not included in any breeding programs regarding joint health. The animal insurance company, Agria had recently informed the Swedish Shetland Sheepdog Club (SSSK) that they had noted an increasing number of arthritis in the elbow joints, therefore they wanted to exclude elbow joints from the insurance until SSSK started a breeding program against elbow dysplasia. After the start of this study Agria withdrew their demand, but the study went on as planned. Aims of this study The aims of this study was to investigate if there is any data that may show if there is a larger or smaller reason than before to suspect that the breed has a problem with elbow dysplasia and therefore would benefit from a breeding program regarding this.

Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots Revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i Revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda Revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren Revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå Revisionen och Revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning.

SammanfattningI Sverige måste alla aktiebolag stora som upprätta och lämna en årsredovisning. Revisor skall sedan granska denna redovisning för att se om företaget skött redovisningen på tillfredställande sätt. Syftet med Revisionen är att se om redovisningen ger en rättvisande bild av företaget, och skall till slut mynna ut i en Revisionsberättelse. Denna Revisionsberättelse kan antingen vara ren det vill säga att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget. Den kan även vara oren det vill säga att revisorn inte anser att redovisningen ger en rättvisande bild över företaget.

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små Revisionsfirmor än i större Revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora Revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan Revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av.

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i Revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur Revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i Revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HåkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar Revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående Revisionsberättelse.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen.Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor.Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att Revisionsbevis är en viktig del i Revisionsprocessen.

Problemdiskussion: Syftet med Revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar Revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för Revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen.Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens Revisionsskandaler påverkat förtroendet för Revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att Revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för Revisionsbranschen? Hur har Revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för Revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för Revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för Revisionsbranschen efter den senaste tidens Revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa Revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Författare: Azra Jakupovic och Elina FridellUppsatsens titel: Avskaffandet av Revisionsplikten - Möjlig påverkan på Revisionsbyråer och små aktiebolagBakgrund och problem: Inom EU pågår ett omfattande arbete med att minska de administrativa bördorna för företagen i Europa, det här för att stärka deras konkurrenskraft och stimulera Europas välfärd. För att lyckas med den här uppgiften gör EU undantag bland annat från lagstadgad Revisionsplikt för mindre och medelstora onoterade företag. År 2006 tillkallade den dåvarande svenska regeringen en särskild utredning som två år senare överlämnade ett betänkande som fick namnet Avskaffande av Revisionsplikten för små företag. I betänkandet föreslogs att små företag i Sverige ska vara undantagna från Revisionsplikt.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur aktiebolagen och Revisionsbyråerna kan påverkas av slopandet av Revisionsplikten. Även argumentation kommer att ske kring vilka förändringar som kan uppstå för Revisionsbyråerna om de föreslagna högre gränsvärdena får genomslag i framtiden.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka Revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades Revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Denna uppsats handlar om hur redovisningsrapporter används av småföretagare, samtde faktorer som kan påverka användandet av rapporterna. Tidigare forskning har visatatt det finns brister i användandet av redovisningsrapporterna samt att det är möjligt attöka användandet. Av denna anledning har denna uppsats undersökt om detta ävenstämmer i Umeå. Syftet med uppsatsen är därmed att redogöra för hur småföretagareanvänder sig av de redovisningsrapporter de får från sina revisorer. Utöver detta avsesatt identifiera faktorer som påverkar användandet av redovisningsrapporter samt attdiskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att öka rapportanvändandet hossmåföretagare.Då denna uppsats är deduktiv till sin karaktär användes två teorier,kommunikationsteori samt beslutsfattande, för att konstruera enkätfrågor som sedanligger till underlag för en resultatanalys.