Syftet med denna studie är att undersöka och förklara vilka nya utmaningar som uppstått för Revisionen i samband med fastighetsbolags övergång till K3 med avseende på förändrade redovisningsregler, Revisionsprocessen samt om detta anses påverka revisorernas tillämpning av god Revisionssed. Med studiens syfte som grund har denna undersökning genomförts utifrån en kvalitativ deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en webbenkät som skickades ut till de auktoriserade revisorer som utfört Revision på de fastighetsbolag som tillämpar K3. Denna information hämtades från årsredovisningar som publicerats i databasen Retriever. Det empiriska materialet har sedan analyserats tillsammans med studiens referensram som utgörs av vedertagna teorier samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att majoriteten av de auktoriserade revisorernas förväntningar var att regelverket K3 skulle påverka Revisionsprocessen innan regelverket införts. Motsatsvis visar resultatet att hälften av revisorerna ansåg att fastighetsbolagens tillämpning av K3 i efterhand inte har påverkat Revisionsprocessen i stort.

De senaste decenniernas Revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för Revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för Revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och Revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor?s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world.

Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan på två svenska bolagProblembakgrund: De senaste åren har det inträffat en rad olika redovisningsskandaler i USA där brott har begåtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen är att återskapa allmänhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehåller tillförlitlig information. För att uppnå detta ställer lagen hårdare krav på redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav på revisorers oberoende, ökade krav på interna strukturer för Revision samt hårdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och få ökad förståelse för hur SOX har påverkat svensk bolagsstyrning vad gäller personligt ansvar och intern kontroll. Då det krävs mycket ansträngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi även undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen är större än nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprättas utifrån en kvalitativ undersökning där information har samlats in från två företagsrepresentanter, uppsatsen består även av sekundärdata som hämtats från böcker, internet och årsredovisningar.Analys: SOX ställer högre krav på företagens interna kontroller än vad som gjorts tidigare och respondenterna är eniga om att lagen har inneburit en stor omställning av deras arbetssätt.

Bakgrund:På senare år har Revisionsbyråernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmärksammat, främst på grund de senaste årens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrågasättas och 1/1 år 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:Utifrån intervjuer med revisorer på regionala och globala Revisionsbyråer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken inställning byråerna har till rådgivning och kombiuppdrag, vilka hot byråerna upplever samt hur analysmodellen används och uppfattas. Avsikten är att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror på om byråerna är globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala Revisionsbyråers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byråerna på förändringsarbetet och användningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken inställning har byråerna till Revisionsnära och fristående rådgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byråerna? Slutsats: De globala byråerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte säger något om.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorns funktion är att agera som extern övervakare genom att skapa förtroende mellan bolaget och dess intressenter. Detta sedan det finns ett behov att informationen är tillförlitlig för att upprätthålla en välfungerande kapitalmarknad. För att detta ska vara möjligt krävs att revisorn förbehåller sig oberoende och innehar tillräcklig kompetensen. Det är även dessa komponenter som definierats vara summan av Revisionskvalité. Vi föreslår att dimensionerna påverkar Revisionskvalitén olika beroende på om bolaget är ett familjeföretag eller icke-familjeföretag.

Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och Revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att få sina räkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, något som snart kommer att förändras. I en pågående utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa Revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen från och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta är att fördelar för små bolag inte anses uppväga nackdelar av Revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva förändringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av Revisionsplikten och hur dessa förändringar kommer påverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information använts varav samtliga är väletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit är en relativt ny teori som även denhar använts i syfte att förklara betydelsen av tillit i näringslivet. I referensramen ges information om Revision och dess grundläggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnå syftet har en fallstudie utförts bestående av både en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål.

Bakgrund och problem: År 2004 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredning gällande möjligheten att kontrollera omsättningen hos företag i kontantbranscherna. Utredningen föreslog införande av krav på registrering av försäljningen i certifierade kassaregister samt krav på att föra så kallade personalliggare. Intäkternas fullständighet är mot denna bakgrund ett omdiskuterat ämne och diskussioner har förts kring det problem revisorer står inför vid granskning av företagens intäktsredovisning. Syfte: Studien syftar till att ta reda på vad som är god Revisionssed för revisorer vid granskning av företag i kontantbranscherna, såsom restauranger och butiker. Vi skall vidare undersöka hur revisorer hanterar situationer då de inte med rimlig grad av säkerhet kan styrka att redovisningen är upprättad enligt god redovisningssed.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på Revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed Revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar Revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med Revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar Revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag.Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar Revisionsarvodets storlek.

Purpose: This paper aims to describe the socialization process that audit associates experience within an auditing firm that is included in the Big 4-sphere. Our purpose is also to describe which attributes that characterize the organizational identity, and how these attributes are reflected in the self-image of the associates. Furthermore, we seek to explain how the socialization process has influenced the organizational identification. This subject is of interest since the business of auditing is facing higher demands from regulators and politicians, due to the bankruptcy of HQ-bank among others during the financial crisis in the beginning of the 21st century. Earlier research claims that the socialization process of recruits, especially in the initial state of the employment, has a major impact on their future values and attitudes in their job performance.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of Piteå and Växjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.

Sustainable development has become the ideology of the twentieth first century. As an important concept and as a framework of political action, sustainable development can at this point be considered as the very symbol of a paradigm in the international debate over environmental issues and the threats of climate change. But what does the concept of sustainability actually suggest? This thesis uses discourse analysis in order to examine the Swedish learning for sustainable development as to three different discourses on the national arena: the government and the municipals of Piteå and Växjö respectively. When the study foremost concerns official policy documents that contain associations with the study area, the methodology used takes into consideration both language, signs, metaphors and so called story lines.